Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det antagligen först af ryssarne använda fångstsättet med
not, och därmed har djurets utrotande tagit ett stort steg
framåt. Noten är mycket stark och tillverkad af smäckra
rep, men det är ej meningen att djuren skola fastna i
densamma. Fångsten är grundad därpå, att djuren vanligen
följa stranden. Noten utlägges mer eller mindre vinkelrätt
mot denna, och där den slutar är ofta en större båt förtöjd,
medan utkik hålles från lämpliga ställen på stranden,
där man upprest ett tält eller en liten koja. När nu en
flock kommer långs stranden mot noten, har den redan
på afstånd blifvit observerad, och båtarne hafva blifvit
gjorda i ordning. Båtarne bilda en kedja bakom djuren,
och med slag i vattnet och allt möjligt buller söker man
hindra dessa att återvända, medan änden af noten föres
mot stranden i en halfcirkel bakåt, så att djuren
slutligen blifva innestängda. Därpå halas noten upp emot
land, medan båtarne på dess yttre sida genom sitt oväsen
göra djuren alldeles rådvilla af skrämsel, så att de låta
drifva sig upp på det grunda vattnet vid stranden. Annars
vore det ju lätt för dem att hoppa öfver noten, men de
hafva som sagdt förlorat all besinning. Nu börjar
slaktandet, hvartill jag vid ett tillfälle 1870 varit åsyna vittne.
Fångstmännen i båtarne och på land äro beväpnade med
lansar med långa klingor, hvilka stötas i djuren. Blodet
sprutar alnshögt i luften, djuren piska under dödsångesten
vattnet med stjärtarne och detta är blodfärgadt öfver en
lång sträcka. Stundom händer det att en fångstmans
harpun halkar och att karlen står på hufvudet i vattnet,
men han är snart uppe igen; stundom fastnar lansen i
djuret, som far åstad ett stycke med densamma, tills den
fångas från någon annan båt, och så fortgår blodbadet,
tills alla djuren äro dödade. På mig gjorde detta
slaktande ett ohyggligt intryck, som blott i ringa mån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
