- Project Runeberg -  Två Somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
174

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppehåll i regnet, och vi begagnade då tillfället att göra
i ordning vår »håla», som vi kallade den. Ett
parallelipipediskt klippblock hade lossnat från en berghäll och
blifvit liggande strax vid denna. Vi lade årorna på
blocket, så att deras andra ände hvilade mot hällen,
och fingo genom att lägga presenning och segel öfver
dem ett ganska bra tak. Den tredje sidan var delvis
skyddad genom ett utsprång från berget, och den
fullkomnades genom att lägga upp sten och täta springorna
med jord. För den fjärde sidan, som skulle vara ingång,
hängde presenningen och seglet ned, så att vi måste
krypa in. Bottnen täcktes af uppgräfda tufvor och mossa,
och öfver dessa lade vi våra oljerockar. Det blef en
mycket mjuk bädd, ja Kolthoff påstod, att han icke legat
så mjukt, sedan han lämnat Sverige. Vi hoppades därför
kunna få sofva godt, men det var ett förskräckligt drag
genom alla springor, ty blåsten låg på, hvarför vi måste
upp igen och täta dessa med mossa och jord. Nu
började det åter regna, regnet sög sig ned genom sprickor
i berget och droppade från ett utsprång i klippan i
ansiktet på mig och på Kolthoff. Det var sålunda ett
oafbrutet frysande och obehag, och vi stego därför upp
strax efter midnatt för att koka mat. Medan detta
pågick, förbättrade jag bostaden genom jordfyllning på
sidorna; och genom att lägga stora mosstufvor, hvilka
uppsögo vattnet, öfver alla synliga sprickor i berghällen,
blefvo vi kvitt takdroppet. Men det var fortfarande
mycket kallt därinne, och jag fann den enda utvägen
för att vi skulle kunna få någon sömn vara den, att vi
sofvo turvis, hvarvid den sofvande fick de andras
oljerockar öfver sig för att kunna hålla sig varm. På så
sätt fick Kolthoff sofva en stund på morgonen. Vi
andra sökte under tiden att hålla oss varma genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:26:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free