Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grönland, medan curculioniden är Orchestes saliceti, som
finnes i Lappland och väste Finnmarken. Den saknas
däremot i östra Finnmarken och likaså på Island och
Grönland, hvarför dess förekomst på Spetsbergen är ganska
anmärkningsvärd. Ändamålet med det korta besöket i
Kolbay, hvarifrån vi afgingo klockan half tre
eftermiddagen, var sålunda i dubbel måtto vunnet, vi hade ej
blott funnit Spetsbergens första skalbagge utan två arter.
Det var därför särskildt festligt vid middagen, därvid äfven
skalbaggarne erhöllo sina vederbörliga skålar. Det
skämtades både med G. Andersson, »som icke funnit
curculioniden utan som i stället blifvit funnen af denne», samt med
entomologen, som icke funnit något alls. Men det händer
verkligen ofta nog när flere söka, att den lycklige
upptäckaren icke är fackmannen, utan i stället någon af de
andra. Dagens betydelse för en af deltagarne — hans
hustrus namnsdag — blef ej heller bortglömd, utan gaf
anledning till ytterligare skålar.
Från Kolbay hade jag låtit styra till Safehaven, där
vi ankrade strax före sex på eftermiddagen. Jag ville
här företaga förnyade undersökningar af en till
heklahookformationen hörande bituminös kalksten, som jag
iakttagit 1882, och i hvilken jag, efter de goda fynden
på Beeren Eiland, hoppades finna försteningar. Men
detta lyckades ej, trots ifrigt letande, hvaruti jag
hjälptes af Kjellström, Hamberg, G. Andersson och J. G.
Andersson. Medan vi voro i land hade bottenglacieren
två större kalfningar utom några mindre. Med en glaciers
kalfning menas den tilldragelse, då ett stycke af brämet
skiljes från glacieren och störtar i sjön. Där ger det
upphof till isberg, om stycket är stort, till »kalfis» om det
sönderfaller i flera mindre. På Spetsbergen ser man relativt
sällan några stycken så stora, att de kunna kallas isberg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
