- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
210

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

isflak, trodde jag mig skola få ett utmärkt tillfälle att
skjuta den i bogen. Men jag blef helt flat, då den med
ett skutt likt ett lodjur hoppade öfver flaket, så att mitt
skott tog efter. Nu rodde vi dock i fatt den, och jag
sköt en kula, som slog af en halskota, så att den dog
knall och fall.

Jag föresatte mig att hädanefter icke bry mig om
att »akta kraniet», ty det var onödigt att skjuta så många
skott och grymt därjämte, fastän det hela gick fort nog.
Att skjuta simmande björn är för öfrigt intet vidare
jaktnöje, ty när djuret är i vattnet, kan det icke undkomma
den förföljande båten, om icke större isfält möta. Det
var i alla fall intressant att se, huru björnen ej blott
snabbt skuttade öfver det mötande flaket, utan äfven
dök under några sådana.

Mötet med björnen hade naturligtvis lockat alle man
på däck, och fotograferna voro ifrigt sysselsatta med att
fotografera den, då den hissats ombord. Hambergs
fotografi af den simmande björnen torde vara i sitt slag
oöfverträffad. Exemplaret var en hona, ej särdeles stor.
Sedan tjockan lättat syntes flere sälar där och hvar på
flaken, äfven en och annan ismåse visade sig, men någon
mer björn fingo vi ej se. Ett par för dessa farvatten
rätt stora isberg läto oss förmoda, att de härstammade
från den stora Dicksonglacieren på Nordostlandet. Isen
var fortfarande gles och erbjöd inga nämnvärda
svårigheter för ett sådant fartyg som Antarctic.

Jag gick ned från däck strax efter midnatt, och isen
började då allt mera glesna, men jag antog att den snart
åter skulle blifva tätare. Då vi nu ej hade långt kvar
till Kung Karls land, var jag emellertid i för stark
spänning för att kunna sofva, hvarför jag steg upp och klädde
mig redan klockan två på morgonen den 4 augusti. Till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:28:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free