Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från jägarens synpunkt var det nog mycket frestande
att nu företaga en båtfärd kring ön för att få tillfälle till
björnjakter, men expeditionens hufvuduppgifter fingo ej
försummas, och därför fick jag såsom vanligt bjuda de
lockande rösterna tystnad. Endast såsom en skön dröm
har det hägrat för mig att få tillbringa några dagar i de
arktiska trakterna i lugn och ro, uteslutande för jakt och
iakttagelser öfver djurlifvet, utan att ständigt behöfva tänka
på, att jag för andra ändamål måste skynda vidare.
Klockan sex på morgonen den 8 augusti hissades
ankaret, och Antarctic styrde mot Kap Hammerfest, där
Kjellström ännu hade något arbete, och där jag ville
utröna, huruvida platsen mellan Antarctics ö och fastlandet
var lämplig såsom hamn. Den var dock för grund för
att ett så stort fartyg som Antarctic skulle kunna gå
tillräckligt långt in, och bottnen utgjordes af sten. Vi ankrade
dock vid inloppet till den förmodade hamnen och stego i
land på Förlandets västra sida, norr om Kap Hammerfest,
som för geologen var af intresse genom därvarande, öfver
hvarandra terrassformigt belägna gamla strandvallar. Jag
ville, att Kolthoff skulle få tillfälle att se de björnhålor, som
iakttagits på min vandring hit den 5, hvarjämte jag
önskade att såväl dessa som en klippa med pelarformigt
afsöndrad basalt skulle fotograferas. Jag måste dock
själf för geologiska arbeten gå till Kap Hammerfest,
hvarför J. G. Andersson skulle tjänstgöra såsom
vägvisare åt Kolthoff och Hamberg, med hvilka äfven följde
doktorn, som ville taga prof af röd och grön snö, hvilka
funnos på härvarande snödrifvor. Botanisterna voro äfven
i land och arbetade på skilda håll.
Jag fann ett stort renhorn här från den tid, då renen
ännu förekom. 1872 sköt N. Johnsen en ovanligt stor och
fet ren på Kung Karls ö, och Hemming Andreasen sköt 1889
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
