Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rot, som dock var belägen för långt från stranden för
att man skulle kunna tänka på att få den transporterad
dit. Det var till en början tjocka, men då jag kom
upp på Tordenskjolds berg, blåste den undan, och en
underbart vacker utsikt tedde sig för mig. Mot öster hade
jag under mig öns låga mellersta del, längre bort
Johnsens berg och bortom detta den låga Abels ö, som
härifrån skenbart tycktes utgöras af två skilda öar. Mot
nordväst syntes en bländande hvit strimma, det var
isbräckan af den stora Dicksonglacieren på Nordostlandet.
Äfven andra delar af Spetsbergen, antagligen bergen kring
Hinlopen Strait, kunde skönjas, de hade spetsiga toppar,
men voro blånande och otydliga. Svenska Förlandet
syntes tydligt, och utanför västra udden af Kung Karls
ö fick jag se den låga ö, som jag sedan kallat Kennedys
ö. Men ingenstädes, så långt ögat eller kikaren nådde,
syntes någon drifis, endast där och hvar enstaka isberg,
af hvilka några, som jag antog härstamma från
Nordostlandet, voro ganska stora. Hafvet var blått, och hade
ej isbergen funnits, skulle man i det varma, soliga vädret
kunnat tro sig vara vid någon af Sveriges kuster.
Om en stund upphanns jag af J. G. Andersson, och
vi fortsatte de geologiska arbetena uppåt platån, som så
småningom höjer sig mot norr. Kolthoff hade från Passet
begifvit sig ned på låglandet på norra sidan. Nästan
allestädes i snön under platåranden syntes björnspår och
där och hvar äfven hålor, i hvilka vi vid passerandet
kastade sten, för att utröna om någon nalle var hemma.
Vid ett tillfälle rutschade min följeslagare rakt ned i en
dylik håla för att titta; det hade nog blifvit en ömsesidig
öfverraskning, ifall björnen varit där. När vi voro uppe
vid den högsta delen af denna platå, nära tvåhundranittio
meter öfver hafvet, såg jag ett stycke bort, nära under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
