- Project Runeberg -  Två Somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
266

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i tid låtit göra maskinen klar och fartyget färdigt till
afgång, var han icke oförberedd, men då ankaret skulle
hissas, såg det ett ögonblick ut, som skulle maskinen ej
ha kraft nog att föra oss undan. Jag purrades af
stewarten med hälsning från kaptenen, att fastän vi lågo för
full maskin, dref fartyget mot land. Jag skickade stewarten
genast att väcka de öfriga för att komma upp och hjälpa
till med ankarets upphalning, men innan jag fick
kläderna på mig, kom kaptenen ned med tillkännagifvande
att faran var öfver. Stewarten hade fullgjort sitt
uppdrag genom att i gunrummet med stentorsstämma ropar
»upp alle man! fartyget drifver på land!», och det ena
yrvakna ansiktet efter det andra visade sig därför snart
nog i gunrumstrappan.

Vi gingo nu rundt om Kap Altmann och ankrade
på dess västra sida i Antarctics Bay, där vi hade lä,
och där vi stannade återstoden af dagen, hvilken
utmättes genom en temperatur omkring fryspunkten, storm
och snöbyar, en skarp kontrast till gårdagens härliga
väder. Jakten Anna från Tromsö låg förankrad helt
nära oss, men någon förbindelse mellan fartygen kunde,
på grund af det svåra vädret, icke äga rum förrän
följande morgon, då skepparen kom ombord. Dyningen
var mycket hög, och böljorna bröto sig öfver flere skär
i fortsättningen af Kap Altmann, om hvilkas förekomst vi
förut ej haft någon kännedom. Vi hade antagligen den 8
varit mycket nära ett af dem, fastän lodningarne ej låtit
oss ana dess tillvaro. Det visade sig nu, att dessa
undervattensklippor höjde sig mycket brant från bottnen, så
att djupet kunde med ens förminskas från exempelvis
tjugo famnar till fem. Då vi nu gingo åter öfver refvet
till närheten af vår förra ankarplats, hade vi god ledning
af ett isberg, som strandat på detsamma, och hvilket vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:26:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free