- Project Runeberg -  Två Somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
271

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gräs. Enligt fångstmännen är det isynnerhet äldre björnar,
som blifva gräsätare, de kalla dem, enligt Nordenskiöld,
som anför flere exempel på dylika björnar, »landkonger».
Isbjörnen visar i detta hänseende liknande vanor med
vår bruna björn, som ju till stor del lefver af
vegetabiliska ämnen.

Jag gick upp på sluttningen af Tordenskjolds berg
och gjorde intressanta geologiska iakttagelser. Den svarta
bituminösa skiffern hade på sina ställen vid basaltens
utbrott blifvit alldeles rödbränd, så att den liknade bränd
alunskiffer. Om en stund kom J. G. Andersson, som
hade rott hit med kanoten, och vi fortsatte därpå
tillsammans de geologiska undersökningarna samt erhöllo
en oväntadt rik skörd af belemniter, aucellor, ammoniter
m. m. Bergarten var delvis en lera, i hvilken
belemniterna lågo alldeles fria, så att de kunde samlas i
hundratals fullständiga exemplar, hörande till flere olika arter.
Vi höllo på med dessa arbeten hela dagen, som var
ganska kylig.

Jag hade ämnat afgå från Kap Altmann på aftonen
till östra delen af ön, men denna afsikt tillintetgjordes
af tät tjocka, som nödgade oss att ligga kvar öfver natten.
Klockan sex på morgonen den 14 lämnade vi emellertid
vår ankarplats, hvilket var alldeles lagom, ty det hade
blifvit pålandsvind, hvilken så småningom ökades till
storm med regn- och snötjocka. Vi hade ingenstädes
något skydd, utan måste styra till hafs och lägga bi,
samt kände oss belåtna, då vi ändtligen kommit ut ur
det orena farvattnet. Antarctic, som annars är så stadig,
slingrade ovanligt mycket, jag måste taga ned hvarenda
småsak från skrifbordet i hytten och äfven taflor från
väggen. »Hög brytande sjö, fartyget arbetat våldsamt»,
står det i skeppsjournalen, och sjösjukan skördade några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:26:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free