Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
E. H. Johannesen, hvilken kallat det Ny Island. Enligt
denne skulle landets sydvästra hörn vara beläget vid
80° 10’ lat. samt 32° 3’ o. long. Han antog, att det var
sexhundra meter högt, och från sydvästspetsen skulle dess
ena kust sträcka sig rakt i öster så långt ögat kunde nå,
den andra mot nordost. Landet var, när Johannesen
såg det, helt och hållet betäckt af snö och is, och han
anmärker fullkomligt riktigt, att dess läge sammanfaller
med läget af Giles land.
Detta hade iakttagits af commandeur Giles 1707 och
finnes utlagdt på Van Keulens karta omkring 1710, där det fått
sin plats ett stycke öster om Storön, öster om Nordostlandet.
När Nordenskiöld och Dunér 1864 sågo Svenska
Förlandet från toppen af Hvita berget på Spetsbergen,
trodde de, såsom förat anförts, att det var en del af
Giles land. Petermann sökte å sin sida förfäkta
meningen, att Giles land skulle ligga betydligt nordligare än
Van Keulens karta angifver, en mening, hvars
ohållbarhet ådagalagts af Cl. Markham. I expeditionens program
hade jag såsom ett önskningsmål upptagit ett försök att
framtränga till Hvita ön och om möjligt utreda dess
naturbeskaffenhet.
På morgonen den 18 augusti syntes förut en
egendomlig hvälfd ljusning, som tycktes likna land, men vi
hade så ofta blifvit narrade af tjocka, att vi till en början
ej visste hvad vi skulle tro. På förmiddagen såg
ljusningen dock verkligen ut som land och blef då äfven
fotograferad af Hamberg; det var, trodde vi, Kjeldsens Hvita ö,
vid hvars bas syntes en isbräcka. Det blef sedan åter mera
disigt, och nu uppfattades isbräckan såsom det verkliga
landet, långt, långt bort, medan den ljusa hvälfningen
skulle vara molnen öfver detsamma. Men då det mellan
elfva och tolf ändtligen klarnade upp något mera, visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
