Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själf icke med. Kaptenen berättade, att det skulle finnas
ännu en ö, ehuru mindre, i ostnordost, men den var
sannolikt nu otillgänglig, på grund af tät is. Denna ö
hade kallats Victoria-ön, och de hade där fått några
hvalrossar. Vi hade is i öster, och medan vi lågo bi i
afvaktan på Hambergs återkomst, satte isen in mot kusten
med fart, så att Victoria fann sig föranlåten att med all
hast ånga undan, något som vi äfven gjorde, när
landpartiet, efter hvilket vi signalerade med ånghvisslan,
ändtligen hunnit åter ombord. Det var nätt och jämt, som
vi här undgingo att blifva instängda. Vi fortsatte därpå
kursen längs isbräckan för att fullständigt kringsegla ön.
Hamberg meddelade, att det, som vi på afstånd tagit för
moräner, i verkligheten var anstående urberg, nämligen
diorit och andra hornblendebergarter.
Det var frisk vind med snöbyar den 19, och vi
gingo i gles drifis långs västsidan af ön mot söder.
Förhållandena voro desamma som under gårdagen, äfven
här fanns en tvärbrant isbräcka vid ismantelns bas,
som uteslöt hvarje möjlighet att landa. Först när vi
kommo till sydvästra udden, som skjuter ut som ett lågt
näs, kunde landning ifrågakomma, hvarför jag lät lägga
bi samt jämte Kolthoff och J. G. Andersson ro mig i
land. Ett parti drifis, som pressats upp mot stranden,
vållade några svårigheter, men sedan vi gjort en omväg,
gick landningen lätt för sig. Den låga udden utgöres af
urberg, gneis och granit; gamla strandvallar och drifved
voro äfven här till finnandes. Ingen enda fanerogam
växt var synlig, men som marken var betäckt af
nyfallen snö, är det nog möjligt, att någon sådan kunnat
undgå min uppmärksamhet. Mossor och lafvar voro
emellertid de enda växter vi sågo; af de förra har lektor
Arnell, som undersökt de hemförda samlingarna, kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
