- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
305

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

temperaturen var något högre än förut, omkring 0°, och
vi voro glada öfver att slippa rida ut stormen på sjön.
Vi voro klara med maskinen vid middagstiden, men måste
nu ligga kvar. Fyra fångstfartyg kommo inseglande för
att söka skydd för stormen i Aeoli hamn på bayens
västra sida. De hade där bättre lä än i Hecla Cove, hvarest
vi måste hafva båda ankarne ute. Hamberg försökte
erhålla en solobservation vid Parrys flaggstång för
kontroll af kronometern, men solen visade sig nästan icke
alls. Botanisterna gjorde rätt intressanta samlingar och
iakttagelser under vistelsen här.

Den 24 hade vinden mojnat af så mycket, att vi
vid åttatiden på morgonen kunde lämna Treurenbergbay;
fångstjakterna lågo ännu kvar. Solen hade märkvärdigt
hastigt smält undan den nyfallna snön på
bergsluttningarne på västra sidan af fjorden, och det såg nu vida
mindre vinterlikt ut än då vi kommo hit. Jag ämnade
gå till Wijdebay för att landstiga vid Greyhook, och i
vackert väder ångade vi förbi Verlegen Hook. När vi
sedan passerade Mosselbay, spejade jag ifrigt genom
kikaren efter det svenska huset från Nordenskiölds
öfvervintring 1872—73, och när jag upptäckt det, lät jag
hälsa med flaggan och kallade upp gunrumspersonalen
på däck för att genom ett kraftigt fyrfaldigt hurrarop
betyga vår aktning för ett svenskt manligt och trofast
arbete i forskningens tjänst.

När vi på eftermiddagen voro i Wijdebay öster om
Greyhook, sattes en båt ut för att föra Hamberg och J. G.
Andersson i land, men det började blåsa upp, så att landning
visade sig svår, och de försökte på olika ställen förgäfves.
Äfven om de kunnat landa, var det osäkert, huruvida
de kunnat komma ut igen, och jag signalerade därför, alt
de skulle komma åter ombord. Detta var lyckligt, ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:28:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free