- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
346

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Giles land, Karl XII:s ö och från drifisen vid kanten
af den grönländska polarströmmen.

Drifveden, som i de arktiska trakterna är till sådan
nytta för fångstmännen, hvilka däraf förse sina skutor
med bränsle, och för alla, som företaga båtfärder längs
stränderna, får sålunda icke betraktas såsom något
tillfälligt. Dess förekomst är tvärtom inom vissa områden
konstant och står i det närmaste samband med
hafsströmmarne. I Polarhafvet utfaller en mängd stora floder,
såväl i norra Ryssland och Sibirien som i arktiska Nordamerika. Med dessa floder, hvilka komma från
skogsområdena, är det som drifveden — i floden nedstörtade
stammar och grenar — föres till hafvet, och väl där
drifver den vidare med dettas strömmar. En del
uppkastas på Novaja Semlja, Frans Josefs land och Kung
Karls land samt på Spetsbergen och kringliggande öar;
där polarströmmen möter golfströmmen kan drifveden
indragas i den senare, föras äter mot norden samt
uppkastas på en kust, som sköljes af den varma
strömmen. En annan del af drifveden följer den grönländska
polarströmmen mot söder och uppkastas af denna på
Grönlands ostkust, på Jan Mayen och på Island, ja, går
till och med förbi Grönlands sydspets för att sedan drifva
norrut och landa på västkusten. Där är drifveden, eller
har åtminstone varit, till allra största välsignelse, ty utan
densamma skulle eskimåerna saknat material till sina
kajakstommar, åror, harpunskaft m. m., och de skulle därför
aldrig kunnat nå den utvecklingsgrad, som de på egen hand
förvärfvat, om icke drifveden funnits. Ännu i våra dagar
föredrages af eskimåerna drifveden i flere fall framför
det virke, som kan erhållas vid de danska kolonierna.

Expeditionens samlingar af däggdjur och fåglar hafva
därigenom sitt speciella intresse, att de företrädesvis varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:28:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free