Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarför han var mycket intresserad, då vi vid ett tillfälle
iakttogo det sagda år. Men då skedde det ej på långt
när till den utsträckning som nu.
Enligt besticket voro vi på aftonen femton a tjugo
kvartmil från Jan Mayen, och som jag väntade att blifva
purrad under nattens lopp, fick jag ej mycken sömn.
Men först klockan fyra på morgonen den 12 blef jag
väckt och gick då upp på däck; ön hade varit i sikte
redan mellan elfva och tolf men blott för en stund,
hvarefter den åter doldes af tjocka. Vi hade haft kurs mot
nordvästsidan och gingo nu rundt sydvästspetsen för att
ankra i Drifvedsbukten (Great Wood Bay) på öns södra sida.
Det var en härlig morgon med stilla sjö, flockar af
alkor ströko fram öfver vattnet, och det hela erinrade
mycket om Antarctics ankomst till Beeren Eiland nära
nog på dagen ett år förut. Äfven här hade vi vackra
egendomliga klippformer, och en klippa var liksom där
genombruten. Snart upprullades därtill för våra ögon
en tafla så storslagen, att man tvekar när man med
pennan vill söka skildra densamma. Ty inga ord kunna
tillräckligt måla Beerenbergs skönhet eller det
öfverväldigande intryck det gör. Denna kolossala vulkan reser
sig från hafsytan 2545 meter högt. När vi passerade
öns sydvästra del och beundrade dess bisarra klippformer,
isolerade klippelare och genombrutna hvalfbågar, låg
nordöstra delen höljd i dimma och moln, så att Beerenberg
ännu icke var synlig. Bäst det var, refs dock
töckenslöjan sönder högt däruppe, en blå himmel lyste genom
remnan, och nu syntes med ens en skymt af den
väldiga, bländhvita vulkankäglan, liksom hängande högt
uppe bland molnen. Dessa skingrades efter hand, mer
och mer framträdde den väldige jätten, och slutligen
stod den fullständigt blottad framför oss; endast ett och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
