Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nöja sig med det, som Payer och Copeland kunnat
iakttaga från det af dem bestigna 2200 meter höga
berg, som sedan kallats Payer Spitze, och med hvad
som blifvit iakttaget under fartygets gång. Detta var ett
hårdt slag för så djärfva och hängifna forskare som
Koldewey, Payer, Copeland, Börgen och Pansch, hvilka
alltid med tacksamhet skola nämnas såsom banbrytare
för vår kännedom om denna del af nordöstra Grönland.
Den 17 augusti lämnade Germania kusten vid Kap Broer
Ruys, den 24 var hon ute ur isen, och den 11
september 1870 inlöpte hon i Bremerhaven, där man fick
underrättelse om Hansas öde och manskapets räddning
samt om det pågående kriget med Frankrike.
Kännedomen om nordöstra Grönland hade genom
den andra tyska polarexpeditionen blifvit väsentligt
vidgad, tack vare den omständigheten att, efter de svenska
expeditionemas föredöme, flere vetenskapsmän deltogo
i färden. Den biologiska sidan var visserligen endast
tillgodosedd genom en enda person, expeditionens läkare,
men hela anordningen var i alla fall ett stort
framsteg i jämförelse med den första tyska polarexpeditionen
1868, i hvilken ingen enda vetenskapsman deltog. Utom
det förut antydda kartografiska resultatet, erhöllos
viktiga bidrag till kännedomen om afsedda trakters
meteorologiska förhållanden, deras geologiska byggnad, flora
och fauna, hvarjämte man ägnat uppmärksamhet åt
lämningarne efter den härstädes fordom bosatta
eskimåstammen m. m. Det var äfven under denna expedition,
som myskoxens förekomst i östra Grönland för första
gången blef bekant. Den hade där icke iakttagits vare
sig af Scoresby eller af Clavering och Sabine, en
omständighet, hvartill jag längre fram återkommer, och
enär man vid den tiden ej heller kände något om djurets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
