Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den 13 augusti långs yttre kusten söderut, men redan
följande dag hindrade isen vidare framträngande åt detta
håll. Man gick nu åter norrut, och sedan man lyckats
komma ut ur isen, sattes kurs på Dyrefjord i nordvästra
Island, där kol intogs, hvarefter gjordes ett nytt försök
att nå den grönländska kusten mellan 66° och 70°. Isen
var dock så tätt hoppackad, att detta icke lyckades, men
den 10 september kom man dock till Angmagsalik,
hvarifrån Ryder företog en båtfärd norrut, som dock måste
afbrytas, innan han hunnit utom den af Holm redan
kartlagda sträckan. Den 12 oktober anlände
expeditionen välbehållen till Köpenhamn.
Ehuru dess hufvudändamål, d. v. s. undersökningen
af kuststräckan mellan 66° och 70° n. lat., visserligen icke
blef vunnet, så hade man dock till ersättning kunnat
utforska det vidsträckta Scoresbys sund, hvilket torde vara
världens största fjord, i det att afståndet från fjordens
mynning vid Kap Brewster till bottnen af Västfjorden
belöper sig till vid pass tvåhundraåttio kilometer. Och
därigenom att Hekla öfvervintrade, kommo två specialister,
botanisten N. Hartz och entomologen H. Deichmann,
hvilka annars redan på hösten skulle återvändt hem,
i tillfälle att här arbeta, jämte expeditionens i öfrigt ende
naturkunnige deltagare, E. Bay. De vetenskapliga resultat,
som på olika områden erhöllos, kunna anses såsom
särdeles goda.
Detta var den sista forskningsfärden till dessa trakter
före den svenska expeditionen 1899. Jag har redan i
inledningen omnämnt, huru den senare kom till stånd. Men
det torde ej sakna sitt intresse att erinra därom, att jag
redan förut utpekat nordöstra Grönland såsom ett område,
dit en svensk expedition om möjligt borde riktas. I det
föredrag inför Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
