Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
zoologiska behofvet, fastän det förra minsann ej heller skulle
blifva åsidosatt. Det gällde följaktligen att med
iakttagande af de yttersta försiktighetsmått söka komma inom
håll, ty vi antogo, att myskoxen var mycket skygg.
När vi kommit ett stycke inåt dalen, träffade vi allt
talrikare myskoxspår, så att vi trodde oss skola få
se flere djur. Men detta blef ej fallet, fastän vi med
kikaren granskade alla omgifningar. Marken var blöt
och besvärlig, och när vi kommo nedanför den
inskärning i platåkanten, förbi hvilken vi sett djuret gå, gällde
det att välja rätt kosa. Inskärningen var en bäckfåra,
delvis fylld med snö, och den skulle nog erbjudit lättaste
vägen upp, men jag fruktade, att djuret där skulle få se
oss på för långt afstånd, hvarför jag föredrog att klättra
uppför den branta sluttningen, ett stycke förbi ravinen.
Vandringen upp var ganska besvärlig och måste ske i
sicksack öfver basaltraset, där vi dock fingo fröjda oss
åt vackra exemplar af kalcedon och bergkristall, som
där och hvar med bländhvit färg stucko af från de
mörka basaltstyckena. Vi kunde ej hindra, att en och
annan sten rasade ned och gjorde buller, och voro ej
utan farhåga för att myskoxen därigenom blifvit skrämd.
Väl uppkomna till den förmodade platåkanten, som i
verkligheten befanns vara en platån begränsande liten
bergkam, lade vi oss först att pusta ut och tittade sedan
efter vårt tillämnade byte. På den högslätt, där
myskoxen gått, syntes intet djur, och jag fruktade först, att
han gifvit sig af. Men snart blef jag lugnad, ty jag fick
se honom ligga på en snödrifva längre bort, nedanför
den bergkam, på hvilken vi stodo. Vi smögo oss nu
ater långs sluttningen, tills vi trodde oss vara midt för
det ställe, där han låg. Vi hade ej kommit långt nog,
men jag kröp dock öfver kammen bakom några stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
