- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Senare delen, Spanande efter Andrée i Nordöstra Grönland /
120

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

block och kom honom ganska nära. Men hans läge
var dåligt, ty han låg rakt från mig, så att jag måste
skjuta bakifrån långs kroppen. Redan första skottet
tycktes varit dödande, ty när tjuren — det var en gammal
sådan — långsamt reste sig, syntes bakdelen förlamad.
Så ännu ett skott, så i fullt språng fram till hans sida
och två skott bakom bogen. Han föll på sidan och var
död, blodet frustade genom näsborrarne; det hela gick
lika fort som det här beskrifves.

Jägmästaren, som ej var beväpnad med kulgevär
och som stannat något bakom, kom nu fram och svängde
sin hatt. Den förste myskoxe vi sett, den förste
myskoxe, som veterligen skjutits af någon svensk, låg framför
oss på snödrifvan, som färgades mer och mer röd af
hans blod. Nu spejade vi ifrigt efter flere, men ingen
syntes, och så gåfvo vi oss tid att närmare betrakta det
ståtliga bytet. De vackra hornen voro vid basen breda
och förtjockade, så att blott en smal bågformig ränna
skilde dem åt. Djurets sidor voro glänsande mörka af
det långa tagel, som hängde ned, och som vid bakdelen
var ända till sextiofem centimeter långt, men midt på
ryggen var taglet ersatt af brunaktigt, kortare och mjukare
hår. På ryggen där och hvar, äfvensom på pannan,
sutto ännu nästan lossnade rester af den silkeslena, fina,
likt ejderdun elastiska, gråbruna vinterullen, och de korta,
nästan hvita benen gjorde ett behagligt afbrott mot det
mörka taglet. Ögonen voro relativt små, nosens yttersta
spets var ljus, och på kinder och haka hängde långt
tagel likt ett skägg. Svans saknas eller är i alla fall så
litet utvecklad, att den fullständigt döljes af håret.

Detta var hvad vi nu sågo, men bra liten
föreställning hade vi dock erhållit om djurets utseende såsom
lefvande, ty det låg ju när det sköts; dock hoppades vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:24:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1899/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free