- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Senare delen, Spanande efter Andrée i Nordöstra Grönland /
124

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina ställen. Men de voro gamla, ty då jag visade dem
för Björn, som var med, stack han in nosen och vädrade
med kännaremin några tag, men gick sedan därifrån
Detsamma var äfven fallet med Tip. Mina spaningar
efter försteningar misslyckades, ty ehuru bergarterna voro
lämpliga — skiffriga sandstenar, bituminös sandig skiffer
och lerjärnsten — innehöllo de inga sådana. Från det
ställe, där jag höll på med mina undersökningar, kunde
jag se huru jägmästarens parti arbetade med myskoxen
på andra sidan älfven. De hade först forslat hela djuret
från platån ned för bäckravinen på snön, men sedan
blef marken så blöt, att det blef omöjligt att fortsätta.
Myskoxen flåddes därför, huden och hufvudet lades på
släden, medan kroppen bars mot stranden, hvilket
naturligtvis tog lång tid.

När jag var stadd på återväg, mötte jag doktorn,
och när vi kommo ned till stranden, fick jag se, att
björnen nu vändt kosan åt detta håll, hvarför jag
föreslog doktorn att lägga sig bakom ett af isen omslutet
isberg, där björnen antagligen skulle komma förbi. Själf
gick jag med hundarne mot Germaniahamnen — jag
hade ej gevär med — och mötte på vägen tre norska
fångstmän från jakten Spidsbergen, hvilka fått se björnen
och ämnade smyga sig emot den. Men då jag upplyste
dem om, att en jägare redan låg bakom isberget och
björnen nu syntes komma däråt, stannade de och lade
sig ned. Så hade äfven jag gjort på mitt håll, där jag
måste bemöda mig om att få hundarne stilla. Björnen
gjorde åtskilliga lofvar, nosade i våra spår från
morgonen och följde dem ett stycke, men kom slutligen
inom håll för doktorn, som med mausergeväret sköt på
cirka hundra meters afstånd. Det första skottet var nog
dödande, men då björnen försökte ge sig undan så godt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:24:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1899/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free