Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
halfgenomskinlig is, som bildats af vatten i någon insjö på
isen eller i större sprickor i glacieren; där ett annat med
af vågsvallet bildade grottor. Isbergens antal kunde ej
anslås till mindre än flere hundra, och allt emellanåt
smällde och brakade det såsom kanonskott, då nya sprickor
bildades i desamma. Stund efter annan syntes något
kantra, och de svallvågor, som därvid uppstodo, bragte
fartyget i gungning.
Medan man kan upptaga stoden med drifisen, har
man i fråga om isbergen intet annat val än att undvika
dem. Drifver ett sådant på fartyget, är dettas undergång
gifven, och man får äfven akta sig för att komma dem
för nära, då man går förbi, så att fartyget hvarken kan
träffas af isberget själft, ifall detta skulle kantra, eller fyllas
af de svallvågor, som därvid uppstå. Många äro de
farkoster, som utanför Newfoundland förolyckats, i det
att de i tjocka törnat mot isberg. Äfven ett fartyg
af Antarctics storlek är en dvärg i jämförelse med de
större isbergen, ty då deras öfver vattnet befintliga massa
ju endast är omkring en åttondedel af den under vattnet
varande delen, så följer utan vidare, att Antarctic är en
försvinnande obetydlighet mot ett isberg, som höjer sig
lika eller dubbelt så högt som hennes mastspiror, i all
synnerhet som ett så högt isberg på samma gång är
många gånger bredare och längre. Såsom en följd däraf,
att deras största massa är belägen under vattenytan, gå
de stora isbergen ofta sin väg framåt, oberörda af de
vid ytan rådande ström- och vindförhållandena, i det att
de framdrifvas af på djupet gående strömmar. Ett stort
isberg kan följaktligen gå emot vinden, om ej denna är
allt för stark, och kan äfven gå i annan riktning än
den omgifvande drifisen, hvarvid isflaken drifvas åt sidan
eller krossas af sin väldigare broder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>