Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tornlika tinnar och utsprång på dess kanter förläna kolossen
en viss likhet med en förfallen borg. Vi kallade
densamma das Teufelsschloss. Jag kan icke erinra mig, att
jag någonsin i Alperna haft en utsikt, som varit ens
tillnärmelsevis så storartad».
De, som hade varit uppe på däck under natten,
kunde ej nog uttrycka sin förtjusning öfver den
färgprakt, som varit rådande ej blott i Teufelsschloss utan
äfven i bergen midt emot, och när jag längre fram själf
fick njuta däraf, måste jag ge dem rätt. Passagen vid
Teufelsschloss är relativt trång, och en mängd stora
isberg, som lågo i sundet, hade ej lämnat mycket utrymme
kvar. Allt gick dock väl, och när jag på morgonen den
10 kom upp igen, voro vi i ett farvatten, som aldrig
förr plöjts af något fartygs köl. Vi hade under första
vakten haft en häftig stormby, som dock var af kort
varaktighet; den hade varit motig, liksom om fjordens andar
ej gärna sågo ett fartyg intränga här. I årtusenden hade
de$s vattenyta varit oberörd af något sådant, men nu
var stunden kommen, då människans forskningslystnad
skulle lägga äfven detta område till de redan förat kända.
Det blef dock snart åter alldeles lugnt, och på norra sidan
hade vi en tvärbrant bergvägg, Ättestupan, som reste
sig så högt, att man måst böja hufvudet långt tillbaka,
när man ville se dess topp.
I stället för att fjorden inåt skulle vidga sig, såsom
på den officiella tyska kartan angifves, blir den åt detta
håll smalare. Här går man fram under nästan lodräta
bergväggar af 1200—1800 meters höjd, öfver hvilka på
sina ställen vattenfall störta ned, upplösa sig i skum och
åter samla sig för att slutligen nå fjorden.
I denna storslagna natur voro de allt väldigare
isbergen på sin rätta plats, Slottslika eller lika väldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
