- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Senare delen, Spanande efter Andrée i Nordöstra Grönland /
371

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inbjöd. Ännu klockan nio på aftonen syntes isblinken
i sydväst, men det var också isens sista hälsning. Stiltje
och dyning voro rådande den 2 september, och vi roade
oss med aktgifvande på förändringarne inom fågellifvet.
Föregående dag hade rotges varit talrika, men dessa
voro nu försvunna; vi sågo i stället på förmiddagen
några alkor. Stormfåglar voro talrika, och dessutom
syntes enstaka borgmästare och labbar. Vi passerade
ett område, där drifved var vanlig, ty sådan syntes
under hela dagen, däribland en kolossal stam med rot,
hvilken senare på afstånd liknade en båt med en
roddare; toppen var afhuggen, och stammen hade märken
af yxhugg.

Vill man gifva fantasien fritt spelrum och i tankarne
följa en dylik drifvedsstams öden, så blrr det hela nästan
som en saga. I den Gamla världen, i Sibiriens urskog,
på brinken af en af de stora floderna har trädet vuxit
upp. Men en dag, när stormen brusade genom skogen,
rycktes det upp med sina rötter och störtade utför branten.
Timmerhuggare gingo kanske sedan förbi och pröfvade
med sina yxor om trädet var friskt. Men då floden steg,
fördes trädet med denna mot Ishafvet, och där vidtog en
ny underbar drift. Kanske dref stammen, hvars grenar
och bark så småningom gått förlorade, omsluten af isen,
fram öfver själfva polen, målet för så många människors
fruktlösa ansträngningar. Sedan följde den med
polarströmmen långs Grönlands ostkust söderut och hamnade
kanske slutligen i den Nya världen på sydvästra
Grönlands trädlösa kust, där eskimåen använde den vid
förfärdigande af båtar, slädar eller jaktredskap.

Söndagen den 3 rådde fortfarande stiltje, afbruten af
en eller annan obetydlig fläkt, vattnet var blått och sju
grader varmt, medan luftens temperatur varierade mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:24:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1899/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free