Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det goda lynnets vidmakthållande. Han tjänstgjorde för
öfrigt äfven som expeditionens fotograf. Filosofie kandidat
Teodor Odhner medföljde för att deltaga i de hafszoologiska
arbetena och skulle dessutom som specialist på inälfsparasiter
särskildt eftersöka sådana djur. Min son Kjell Kolthoff
hade att som målare göra studier för den tilltänkta arktiska
afdelningen å Biologiska museet och tog vidare de
entomologiska arbetena på sin lott. Såsom expeditionens flitigaste
skytt kom han dessutom att mer än någon annan öka våra
samlingar af arktiska fåglar och däggdjur. Närmaste
tillsynen öfver dessa samlingars konservering skulle öfvas af herr
K. A. G. Gredin, som vid sidan af denna verksamhet äfven
fick tid att hopbringa rätt vackra botaniska samlingar. För
konservering af däggdjur och fåglar medföljde dessutom fyra
preparatörer: Sigge Pettersson, E. Eklund, Cyrus Widell
och John Pettersson, af hvilka den förstnämnde varit i min
tjänst i tjugo års tid, hvarunder, han följt mig på flere resor
och förvärfvat stor skicklighet både som samlare och som
preparatör. Som stewart tjänstgjorde E. Eriksson,
vaktmästare vid Karolinska Institutet i Stockholm, hvilken snart
för sitt goda humör blef mycket populär hos såväl norska
som svenska expeditionsdeltagare.
Så snart resan blifvit bestämd, hade naturligtvis
underhandlingar inledts för anskaffande af fartyg. Tack vare
professor Nathorsts kännedom om de norska fångstfartygen
lyckades det mig inom kort att förhyra »Frithjof», en af den
norska ishafsflottans yppersta ångare. En del för expeditionens
behof nödiga förändringar af fartyget öfverenskommos,
och det är mig en kär plikt att erkänna, det dess redare,
konsul Johannes Gjæver, såväl vid dessas genomförande som
eljest, när helst det gällde expeditionens bästa, städse visade
största tillmötesgående och välvilja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
