- Project Runeberg -  Till Spetsbergen och Nordöstra Grönland år 1900 /
70

(1901) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff - Tema: Exploration, Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet - Till Norra Spetsbergen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förmiddagen försökte jag att göra en roddtur längs södra
stranden till de närmaste holmarna, men sjögången var så svår,
att jag just ingenting kunde uträtta. De närmaste holmarna
nåddes visserligen, men dessa voro ännu med fast is
förenade med fastlandet, så att räfven obehindradt kunde
komma dit, och där saknades nästan allt djurlif. Endast ett par
snösparfvar bebodde den större holmen, öfver hvilken
hafhästar och borgmästare oupphörligt sträckte. Ur en flock
prutgäss, som drog däröfver, nedsköts en gås.

På eftermiddagen tilltog stonnen i förening med
snötjocka.

Äfven följande dag — den 1 juli — fortfor
nordanstormen, men luften klarnade så småningom, och temperaturen
steg vid middagstiden till 5 gr. värme. På eftermiddagen
lade sig stormen, så att vi kunde fara ut och skjuta en del
fåglar. Den på Spetsbergen så sällsynta sandlöparen iakttogs
äfven här.

Den 2 juli hade stormen ändtligen blåst ut och luften
klarnat så, att fjällens toppar fria och sköna aftecknade sig
mot himlen. Jag beslöt genast att företaga en båtfärd till
det inre af fjorden. Kl. 9 afreste jag för detta ändamål i
sällskap med Kjell och Levin. Vädret blef allt bättre, och
snart låg fjorden spegelblank. Endast svaga dyningar, som
rullade in från hafvet, erinrade om föregående dags höga
sjögång. Att sjön lagt sig så snart, var ett tydligt bevis på,
att polarisen ej var långt borta från kusten.

Allt färskt kött var uppätet ombord, och vildt måste
därför anskaffas. Vår färd blef alltså en jaktfärd, och våra
bössor knallade ofta. Än föll en lom, än ett par ejdrar, en
prutgås eller en alka, och det dröjde ej länge, förrän vi hade
en stor hög med vildt i båten.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:19:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1900/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free