Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet - Genom isen till Grönland. I Mackenziebukten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefva i mängd i och nära hafsytan. De, som fälldes af oss,
hade magen fullproppad af dessa små kräftdjur.
Mot aftonen tjocknade det åter till. Jag satt i
gunrummet med mina kamrater och fördref tiden med en vira, då
jag plötsligt hörde folket springa af och an på däck. I
detsamma kom Hegge inrusande och ropade: »En björn!» Jag
skyndade upp och fick då se en präktig björn komma
simmande mot fartyget. Han kom oss helt nära och tittade
nyfiket upp emot oss. Men när fartyget en stund därefter
stannade, tyckte visst nalle, att det såg väl stort ut för att
leka med, och han gaf sig skyndsamt på flykten. En båt
var snart utsatt, jag och Kjell stego ned i den jämte ett par
roddare samt satte efter den simmande björnen med en
sådan fart, att vattnet forsade för båtens bogar. Länge dröjde
det icke heller, förrän vi hade upphunnit det ståtliga djuret,
och när båten sköt fram några meter från björnen, höjde
jag studsaren för att sända honom en kula genom hufvudet.
Jag beräknade dock icke rätt den hastighet, hvarmed vår
båt sköt fram, och följden blef, att kulan träffade för långt
fram. Björnen kastade sig om i vattnet och sträckte upp
sina stora tassar, dök ned för ett ögonblick och stack så
åter upp sitt stora hufvud. När han nu höjde sig öfver
vattnet och vände ryggen mot mig, fick han min andra kula,
med den påföljd att han sjönk ihop, sprattlade ett par tag
och var död. En rännsnara slogs om det präktiga djurets
hals, och så bogserades det mot fartyget, hvilket kom oss
till mötes. Den hvite nalle låg kort därefter utsträckt på
Frithjofs däck. Klockan hade blifvit 12 på natten, extra
förplägning utdelades till folket och graföl dracks öfver vår
första fällda björn.
Fågellifvet bland isen var ganska rikt, och jag gjorde
den intressanta iakttagelsen, att fåglarne såväl från Jan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
