Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet - Genom isen till Grönland. I Mackenziebukten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som några välvilliga damer skickat med i riklig mängd,
voro slut, men doktorn var ej rådlös. Han hade lärt kocken
att baka en kaka, hvilken, kryddad med den utmärkta madera,
jag fått af mina vänner, gjorde middagen till en verklig
festmiddag. Vi hade för resten nu kommit ut ur den
odrägliga tjockan, hvilken bakom oss stod som en vägg ute i
hafvet, och solen sken strålande öfver landet, som inbjudande
utbredde sig framför oss, så att stämningen var af många
orsaker den allra bästa.
Mot aftonen kommo vi in i Mackenziebukten, hvilken
föreföll att gå längre in i landet, än hvad kartan utvisar.
Där inne låg en holme samt några strandade isberg, och i
skydd af denna holme ankrade vi. En mängd tärnor häckade
på holmen, och då denna ej förut finnes omtalad eller
upptagen på kartan, kallade jag den Tärnholmen.
Alla längtade vi nu att få sätta fötterna på fast mark,
och då aftonen var härlig och det gröna landet låg så
lockande framför oss, beslöts ock, att vi skulle mangrant gå i
land för att äfven i det gröna fira dagens betydelse.
Efter en kvarts timmes rodd landade vi alltså mellan
strandade isblock på den låga sandstranden. Ett vidsträckt
lågland utbredde sig för våra blickar, och där bakom höjde
sig bergen mer och mer mot det blånande Hold with Hope,
som i öster syntes öfver de lägre fjällen.
Marken på låglandet var täckt med grön mossa, och
på tufvorna prunkade den gula fjällvallmon, fagra
Saxifragor, Ranuncler, den stora violetta Epilobium latifolium och
många andra blommor. Humlor surrade i luften, och
fjärilar flögo från blomma till blomma. Hvart jag vände mina
ögon, syntes fjällabbar med sina långa spjut i stjärten, och
flere sådana, som hade ungar i närheten, kommo ängsligt
skrikande tätt öfver mitt hufvud. Sedan jag gått ett stycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
