- Project Runeberg -  Till Spetsbergen och Nordöstra Grönland år 1900 /
131

(1901) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff - Tema: Exploration, Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet - Genom isen till Grönland. I Mackenziebukten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Äfven en tredje förklaring kan tänkas möjlig, och det
år, att polarvargen, som på senare tid invandrat till östra
Grönland, tar bort myskoxarnes kalfvar. Ett sådant
antagande synes mig ej orimligt, särskildt med hänsyn till det
märkliga förhållandet, att man ej ser till några unga
ett- eller tvååriga djur.

År denna sistnämnda hypotes riktig, då äro myskoxarne
på Grönland att beklaga, deras utrotande är då sannolikt
endast en tidsfråga. Vargen har nämligen där inga andra
fiender än det hårda klimatet och kanske vintertiden brist
på föda. Han skall därför efter allt att döma tilltaga i
antal, och kan han fånga myskoxkalfvarne, är dessa djurs
tid snart ute. Att myskoxarne betrakta vargen som en fiende
är tämligen säkert, äfvensom att de ej känna någon annan
fiende, om ej isbjörnen. Hvad som bevisar detta är, att
djuren vid tecken till fara i regel genast ställa sig i
försvarsställning. De ta kalfven eller kalfvarne emellan sig, vända
sina fruktansvärdt beväpnade hufvuden emot fienden och
äro påtagligen mycket rädda för att vända bakdelen till
eller för att springa. De gjorde på mig det intrycket, att
de icke kände till några andra fiender än sådana, som de
ej kunde springa ifrån, mot hvilka följaktligen intet annat
värn gafs än att stanna och försvara sig. Ofta såg jag, att
djuren voro ytterst rädda för att vända bakdelen till, och
när de gjorde detta, stannade de ej ett ögonblick utan ilade
bort, så fort de förmådde. Jag tror ej, att en ensam varg
kan gå emot myskoxarne, men vargen är ett klokt djur, och
han är snabb i sina rörelser. Möjligen kan han därför i
sällskap, om han angriper från olika håll, snappa bort
kalfvarne.

Hvilken af de ofvan angifna teorierna, som nu är den
riktiga, får framtiden utvisa. Det enda jag med säkerhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:19:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1900/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free