- Project Runeberg -  Till Spetsbergen och Nordöstra Grönland år 1900 /
136

(1901) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff - Tema: Exploration, Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet - Andra dagen vid Mackenziesundet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro vana vid så fin frukost, till den grad, att de ej alls
fäste sig vid mig, förrän jag var dem så nära, att tre af de
svarta gynnarne fingo släppa lifvet till.

Den grönländska korpen är något större än den svenska
och har särskildt större näbb, hvarför han betraktas som
en lokal varietet, Corvus Corax, var litoralis. Jag hade ej
fått några grönlandskorpar förut, hvarför fyndet var särdeles
välkommet.

Från stranden styrde jag färden in öfver låglandet.
Detta är uppfylldt af tusentals små grunda pölar, och i dessa
miniatyrsjöar gjorde jag ett ornitologiskt fynd af stort
intresse. Man har länge förvånat sig öfver att praktejdern,
som dock finnes i stora skaror kring Grönlands kuster och
äfven är tämligen allmän på Spetsbergen, endast
undantagsvis blifvit funnen häckande, och frågan om dess
häckningsplats här varit olöst. Nu fick jag den emellertid klar för
mig. Praktejdern häckar i mängd vid insjöar inne i landet,
dit man endast sällan kommer. Jag fann honom allmän i
dessa små sjöar, där jag äfven erhöll en hel del små
dunungar. Då dunungar af praktejdern förut ej funnos på något
svenskt museum och hittills endast varit kända från
Beringssundet, var detta ett synnerligen dyrbart fynd. Många
honor med små och halfväxta ungar anträffades. Då jag
närmade mig dem, samlade honan sina små omkring sig
och sam ängsligt fram och åter. Ungarnes antal var
vanligen tre, vid ett tillfälle fem.

På Spetsbergen fann jag en och annan praktejder
bosatt bland vanliga ejdrar på holmarna, men där äro de
mycket sällsynta som häckande. I insjöarna och träsken
på det vidsträckta låglandet vid Cap Boheman i Isfjorden
uppehöllo de sig däremot i mängd, och det är utan tvifvel
där man här att söka deras häckningsplats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:19:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1900/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free