Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen i svensk opinion. Citat ur svensk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O, Polonia, vem förmar väl räkna
alla sår, ur vilka du har blött?
Yarje penna är för svag att teckna
all den grymhet, som ditt land förÖtt.
Okiind poet, 1863.
Polen lider, blodet strömmar, hjärtan
brista var minut,
tygellöst barharen framfar. Snart är
kanske kampen slut.
Lugnt Europa aser mordet. l\lÖrdarn
skrattar uti mjugg
at de diplomaters skrämskott, åt de pap-
perssa blars hugg
3Iördarn skrattar! Lugnt Europa! Yi-
ken är aU mänsklig dygd,
Dölj, o sångmö, dölj ditt anlet utav nesa,
utav blygd!
Gjut din smärta ut i tara r, sjung din
klagan ut i ord:
Viken är aU mänsklig heder, mänsklig
ära från vår jord.
Okänd förf. i Uppsala-Posten, 1863.
Då man hörde Polen:s frihets bön, var
det som man förnummit ett sorgligt
klagande återljud av de brinnande suc-
kar, som höjas ur mångtusende bröst
hos det arma folk, som ännu i den stund
som är, ensamt, hjältemodigt och för-
tröstansfullt kämpar, lider och blöder
för den dyrbaraste oeh heligaste sak, åt
vilken människan kan offra sina krafter,
sitt liv och blod.
Aug. Sohlman i Aftonbladet, 1863.
Aldrig har någon här upplevat en hög-
tidligare stund, än då Polens härliga fri-
hetsbön avsjöngs i Lunds gamla hög-
välvda domkyrka. ’’lången tår föll,
vittnande om att himlen aldrig hört en
uppriktigare bön.
Folkets T’irining, Lund, 1863.
För Polen brann mitt hjärta, det hop-
pades och led, led och hoppades. Jag
minns, huru min syster spelade på piano
Polens frihets bön, som vi med :ständigt
växande rörelse åhörde. Vad kunde man
väl göra för det stackars landet? Vad
kunde Sverige göra
J a, det var en sorg-
ens tid - de sma länderna förtrycktes,
de stora tvättade sig om händerna som
Pontius Pilatus gjorde.
.Markis Claes Lagergren, 1923.
.Jag är tillräckligt gammal för att min-
nas, hurusom Polens frihetshymn spe-
lades och sjöngs i Sverige med kraft och
eftertryck.
Arkebiskop Nathan Söderblom, 192-1.
:Frihetssangen (I>Ån är Polen ej för-
lorat») blev ett uttryck för den polska
nationalandan ej allenast bland general
Dombrowskis legioner, utan överallt, där
sympati fanns för detta käcka folks är-
liga kamp.
Cecilia Bååth-Holmberg, 1899.
För Polens vänner i Sverige återstod
endast till sist att sörja oeh harmas över
Polens olyeksöde oeh hur rätt oeh natio-
nalitet barbariskt trampades under föt-
terna utan att stormakterna förmådde
eller ville någonting åtgöra.
Erik Thyselius, 1910.
Polen lever alltjämt, ja, trots allt har
det andliga livet aldrig varit starkare
än sedan landet blev styckat.
Ellen Key, 1900.
Polen är dött, men den polska nationen
lever och synes i förskingringen ha åter-
fått ett nationalmedvetande.
Förty finnes även hopp om Polens åter-
uppståndelse.
Prof. R. Kjellen, 1908.
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
