- Project Runeberg -  Till frågan om Polyteismens uppkomst /
37

(1903) [MARC] Author: Torgny Segerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 37 —

rörelseförmåga och lif1. Snarare skulle man kunna se
det för totemismen karaktäristiska släktbegreppet hos
mytologiska väsen af sådan art som Igigi och Anunnaki,
himlens och jordens andar, i hafvets sju söner2 och i de
andar, hvars härskare Inlil, andarnes herre, var.

Tydligare märkes totemismen i den egyptiska
religionen. Egypternas gudsdyrkan har ett alltigenom
konservativt kynne. Det nya, som under århundraden och
årtusenden utvecklat sig inom den, lägges liksom till de
föregående periodernas åskådning och tankar, men
uttränger eller ersätter dem icke. Däraf detta bredvid
hvartannat af vidt skilda ståndpunkter, panteistiska och
mono-teistiska spekulationer i tempel, byggda kring Apis’ bostad.
Men det är icke i den symboliska förklaring, som dessa
spekulationer gåfvo öfver djurets förekomst i templets
allra heligaste, som vi ha ätt söka den verkliga grunden
därtill. Symboler och abstraktioner leda icke till så
konkreta resultat; utvecklingen rör sig snarare i motsatt
riktning. En företeelse kräfver en symbolisk förklaring, först
när tiden vuxit ifrån den. En symbolisk uppfattning af
djurkulten kunde gifvetvis förefinnas hos de bildade
samtidigt med en krass djurdyrkan hos de lägre folkklasserna.
För öfrigt låter nog icke totemismen fastställa sig som
den enda och i alla speciella fall användbara
förklaringsgrunden till dessa företeelser i den egyptiska religionen.
Den dyrkan, hvarje nomos ägnade sitt heliga djur,
tyder dock onekligen på ett totemistiskt ursprung3. Det var
förbjudet för en nomos’ innevånare att döda och äta sitt
eget djur. Dess helighet föranledde ofta blodiga strider
mellan de olika nomerna. Troligen ledde äfven
djurkulter af sådan art som Apis’ och Suchos’ dyrkan sitt
ursprung från totemismen. Släktet hade här afstått sin
dyrkan till en sin representant, som lefde i templet som
gudens inkarnation.

1 s. a. 401.

2 IV R 14, 2, 9/10.

3 Lang, Myth, Ritual and Religion. II, 126, Jevons, Introduction
121. Wiedemann, Religion der alten Ägypter, 99.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/polyteism/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free