- Project Runeberg -  Till frågan om Polyteismens uppkomst /
50

(1903) [MARC] Author: Torgny Segerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 50 —

fall äro de förr eller senare hemfallna åt glömskans död.
Så dyrka exempelvis zuluerna icke sina förfäder utan
endast sina fäder. »De känna icke de gamle, som äro
döda, hvarken deras hederstitlar eller deras namn. Men
sin fader känna de, och till honom rikta de först sina
böner»1. Detta »de känna icke sina förfäder» hindrar
uppkomsten af en verklig ankult icke blott hos zuluerna
utan hos naturfolken i deras helhet.

Från denna synpunkt visar sig den teori, Herbert
Spencer uppställt öfver religionens ursprung, icke
genomförbar. Den förutsätter vida mer minne och historiskt
sinne, än naturfolken kunna prestera, förenade med en
stor benägenhet att glömma sitt eget språk och
missförstå ordens innebörd och mening. Själakulten är för
Spencer det primära i all religion. Att naturföremål
och naturföreteelser blifvit föremål för dyrkan, har liksom
totemismen sin grund i en »misinterpretation of a
meta-phor». »Naturdyrkan är ingenting annat än en
missriktad form af själakult»2. Denna missriktade form af
själakult kan uppstå därigenom, att barnen missförstå
de äldres utsagor om den dödes vistande på månen eller
någon stjärna, som om den döde vore identisk med
ifrågavarande himlakropp; de äldres »där är han» fatta de såsom
angifvande identitet i stället för lokalitet3. Vanligen uppstår
emellertid missförståndet på samma sätt som vid
djurdyrkan. De bildlika namn, människorna gifva sig, fattas
af de efterkommande som uttryckande en realitet i stället
för en bild. En person dyrkas, enligt Spencers mening,
troget af flera generationer efter hvarandra, till dess
betydelsen af den dyrkades namn glömmes. Spencer
illustrerar sin åsikt med följande exempel. »En havaisk
konung bar namnet Kalani-nui-Liho Liho, som betyder de
stora mörka himlarna; häraf framgår — i det man vänder
om den ordning, hvari mytologerna framställa saken —
att Zevs naturligtvis ursprungligen varit en människa, och

1 Callaway, Religious System of the Amazulu, 144.

2 Principles of Sociology III, 19.

3 Eeclesiastical Institutions, 685.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/polyteism/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free