Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 53 —
gorna1. Samma förklaring skulle då gälla beträffande
Unkulunkulu. Förklaringen kan ha sin riktighet, oberoende
af teorien om en ras- och språkblandning.
Dyrkan af de aflidnes andar kan komma att utgöra
tyngdpunkten i en religion och undanskymma eller
absorbera naturgudomligheterna. De ofvan nämnda
religionerna vore icke de enda exemplen därpå. Ett par af
den kinesiska gudavärldens högsta representanter,
sjö-och krigsguden, uppfattas af sina dyrkare som
förutvarande människor. Det kejserliga arkivet bevarar deras
biografier2. Dyrkan af naturföremål är visserligen icke
helt försvunnen i den kinesiska religionen, men den är
betydligt ställd i skuggan af själakulten. Det har kanske
delvis sin grund i det drag af panteism, som genomgår
den kinesiska uppfattningen af världen af och människan
som en fullständig mikrokosmos. Etikens lagar äro
identiska med naturens lagar i den stora världen. Själakulten
medför, där den blir förhärskande i en religion, alltid en
dragning åt panteism. Det ligger ju i sakens natur, att
antalet gudaväsen blir obegränsadt; och som dessa
gudaväsen ha förmåga att låta sig födas på nytt och åter
inträda i människolifvet, uppstår en ständig cirkulation, som
utplånar gränserna mellan människornas och gudarnas
värld. Kineserna återfinna samma materia, som bildar
människans själ i sol och himmel, stjärnor och måne.
»Shen» innebor i jorden och gör denna till en gudom.
Animismen har här utvecklat sig till ett panteistiskt
besjälande af hela universum3. Panteism, icke polyteism,
uppväxer ur själakulten med dess oafbrutna ström af nya
gudaväsen.
Samma iakttagelse som i Kina kunna vi i detta
hänseende göra i det nutida Indien. Dyrkan af de aflidnes
andar intager nämligen en mycket stor plats i hinduismen.
Själfva den högsta triaden af gudomsväsen är ställd i
skuggan af heroskulten4. Lyall häfdar, atf största delen
1 Frobenius, a. a. 346 f.
2 Lyall, Asiatic studies II, 160.
s Groot, Rel. Syst. of China, 325.
* Lyall, Asiatic Studies l, 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
