- Project Runeberg -  Till frågan om Polyteismens uppkomst /
67

(1903) [MARC] Author: Torgny Segerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 67 —

en gudoms ursprungliga väsen fullständigt uttümdt1». Så
sant gudomen alltid mer eller mindre tydligt tänkes som
en person, är dess innehåll icke uttömdt genom dessa
tvenne bestämningar. Men det betydelsefulla är just, att
båda dessa egenskaper ursprungligen äro förenade hos
samma gudomsväsen. Att så varit förhållandet i alla
po-lyteistiska religioner, är väl antagligt, om än svårt eller
omöjligt att påvisa. Den religion, detta Edvard Meyers
ofvan citerade yttrande i främsta rummet åsyftar,
nämligen den grekiska, befinner sig, så långt vi kunna följa
den tillbaka i tiden, på ett stadium, där detta
utvecklingsskede för länge sedan öfverskridits.

Bäst kunna vi iakttaga denna gudarnes karaktär af
på en gång lokal- och naturgudar hos de semitiska
folken.

När åkerbruket för en del af semiterna måste börja
vid platser, som gjordes odlingsbara genom underjordiska
vattendrag, blefvo dessa ställens gudaväsen, ibaal», icke
endast lokalgudar, utan fingo sin karaktär bestämd
äfven af naturens beskaffenhet på dessa ställen. I
begreppet baal kom föreställningen om en fruktbarhetens
gifvare att ingå. Allt efter naturens egen beskaffenhet
vardt baal en herre öfver det underjordiska vattendrag,
hvaraf vegetationen berodde, eller, där jordens
fruktbarhet bestämdes af nederbörden, en himlens herre, en baal
samajim2. Baal har alltså karaktären af på samma gång
natur- och lokalgud.

Samma förhållande kunna vi ännu tydligare iakttaga
beträffande de babyloniska gudarna. De ha alla en
utpräglad karaktär af naturgudomligheter. Samtidigt är
hvarje gudaväsens kult centraliserad inom ett bestämdt
område. De babyloniska gudarna kunna alltså lika gärna
kallas lokalgudar som naturgudar3.

Hvarför det ena ställets gud förbands med ett bestämdt

1 E. Meyer, Geschichte des Altertums, II, 97.

2 R. Smith, Rel. of Sem., 97 ff.

3 Kin g, Babylonian Religion and Mythology, 10 f. Sayce,
Hib-bert Lectures, 89.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/polyteism/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free