Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 87 —
egyptiska gudavärlden, kan man ju se redan däraf, att
exempelvis Thebes gud Amon höjer sig från ren lokalgud
till nationell dyrkan, i samma stund Thebes politiska
maktställning inträder1. Om lokalgudarna än tänktes ha
utvecklat sig ur monoteismen, är det i hvarje fall de
politiska förhållandena, som förena lokalgudarna till en
gudakrets. Själfva utgångspunkten för Brugschs framställning,
enneaden, hvilken han betraktar som en sammanställning
af ett och samma gudaväsens olika funktioner, förklaras
af Maspéro på ett diametralt motsatt sätt. För honom
betecknar densamma ett försök att ordna och systematisera
den polyteistiska gudavärlden. Försöket gjordes först af
Heliopolis’ präster, och som det tycks ha motsvarat tidens
religiösa behof, vann det anklang öfver allt. I spetsen
för enneaden satte hvarje stad sin specielle gud2. Dess
medlemmar togos bland de omgifvande städernas
lokalgudar3. Denna gudakrets har en tendens att i den
egyptiska religionen intaga en liknande ställning, som den ilani
rabute intogo i den assyriska; »den uteslöt de sekundära
gudarna och ställde fram ett litet antal för folket fattbara
typer, framdeducerade på hierarkiskt sätt den ena ur den
andra och grundade genom de olika kombinationer, som
företogos med triaderna och de lokala dogmerna på den
gemensamma åskådningens basis4». Sammanställer man
härmed de besläktade gudarnes tendens att sammansmälta
med hvarandra, ha vi här en utveckling alldeles parallell
med den, vi iakttagit i den babylonisk-assyriska
religionen.
De babyloniska teologernas spekulation förde, som
nämndt, till skapandet af triaden såsom uttryck för den
hela världsåskådningen behärskande gudomen. Till något
liknande förde äfven egypternas teologiska tänkande.
Triader af gudar, representerande fader, moder och son,
bildades i de egyptiska prästskolorna, om ock den tidigt
1 Budge, a. a., XCIV. Maspéro, a. a., II, 198.
2 Maspéro, Études, II, 253 f.
» Maspéro, a. a., II, 354.
4 Maspéro, Études, II, 389.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
