- Project Runeberg -  Till frågan om Polyteismens uppkomst /
105

(1903) [MARC] Author: Torgny Segerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 105 —

stort antal förefunnits och dyrkats som själfständiga gudar1.
Gudarnas epiteter utgöras dessutom ofta af namn på förut
själfständigt existerande specialgudar2. Samma ursprung
ha vidare en stor del af grekernas demoner och heroer3.
Denna art af religiös begreppsbildning har icke blifvit
främmande ens för kristendomen. En stor del af de
katolska helgonen äro, som religiöst fenomen betraktade,
ingenting annat än ett utslag af den till grund för
special-gudarnes skapande liggande tendensen att hypostasera
företeelser och förhållanden. Till sitt ursprung och till
sin religiösa betydelse äro de identiska med polyteismens
»Sondergötter»4.

Usener betraktar specialgudarna som ett
allmänreli-giöst fenomen. Det sammanhänger med den betydelse,
han tillerkänner dem i den religiösa utvecklingen. För
honom koncentrerar sig nämligen hela det
religionshistoriska problemet kring frågan om dessa gudars plats i den
religiösa begreppsbildningen. Det enda tillförlitliga
vittnesbörd, vi äga om denna, är det uttryck, den fått i språket,
i gudarnas namn. Gudanamnen äro underkastade förändring
och växling enligt de lagar, som äro bestämmande för
språkutvecklingen i sin helhet. Tanke och språk äro så
tül vida endast olika sidor af samma sak, som ord- och
begreppsbildningen fortgå parallellt med hvarandra.
Släktbegreppen äro icke de första, som människorna utbilda.
»Den ursprungliga andliga konceptionen kunde utgöras
endast af ett individuellt tings eller en enskild företeelses
uppfattande och benämnande. Före specialbegreppen måste
ögonblicksbegreppen eller de individuella begreppen hafva
gjort sig gällande5.» Den häremot svarande religiösa
begreppsbildningen får sitt uttryck i ögonblicksgudarna.
Hvarje enskild företeelse, som är i stånd att nog starkt
påverka människan, uppfattas af henne såsom gud. »Detta

1 Götternamen, 122 ff.

2 a. a. 216 ff.

s a. a. 247 ff.

4 a. a. 116 ff.

a a. a. 280.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/polyteism/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free