Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 107 —
att vara begriplig1. Så har exempelvis Apollos namn
blifvit egennamn, när det ordet förlorat sitt samband med
det talade språket. Dess ursprungliga betydelse »den (det
onda) fördrifvande» — Apollo är enligt Usener bildadt af
samma stam som det latinska ordet pellere — hade
fördunklats redan före den episka diktningens tid genom
ordets lösgörande från sitt etymologiska
sammanhang2-I den mån namnet öfvergått till ett egennamn, hafva nya
specialgudar trädt i dess ställe och utfyllt det uppkomna
tomrummet. Det begrepp, som ursprungligen fann sitt
uttryck i ordet Apollo, förnyade sig sålunda i ord sådana
som Alexikakos och Apotropaios.
Till de personliga gudarnes gestalter sluta sig de
besläktade specialgudarna. De koncentrera sig kring och
uppgå i den personliga gudom, som till sin betydelse är
dem mest närstående. »Under det att specialgudarna i
viss mening hade en utsträckning blott på djupet, vidgar
sig den personlige gudens begrepp mer och mer äfven på
bredden. Detta försiggår endast genom den växande
rikedomen på attribut och tillnamn.»3 Det är så, Usener fattar
den mängd epiteter, som tilläggas de grekiska gudarna.
De äro förutvarande specialgudar, som absorberats af de
personliga gudomsväsen, hvilkas epiteter de utgöra. Ett
längre utdragande af ’dessa riktlinjer visar, att de
konvergera allt mer och mer. Den språkhistoriska utvecklingen
antager till sist en monoteistisk tendens4.
Useners undersökning af gudarnes namn har alltså
gifvit honom till resultat ett skema öfver religionens hela
utveckling. Hans arbete är otvifvelaktigt ett af de
viktigaste bidrag, som det gångna århundradet lämnat till den
religionshistoriska forskningen. Han har, så att säga,
upptäckt den kategori af gudar, som han benämner
»Sondef-götter». Hvarje försök att få en bild af religionens
utveckling måste taga dem med i beräkningen och på ett
1 Usener, a. a. 316.
2 Usener, a. a. 310 f.
3 Usener, a. a. 334.
4 Usener, a. a. 338.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
