Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Astronomisk indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Årstiderna.
För att förklara årstidernas uppkomst och jordens
indelning i de olika zonerna, hvilket är hufvudsyftet
med denna betraktelse öfver jordens årliga rörelse,
behöfva vi emellertid ej fästa oss vid ändringen i
jordaxelns riktning.
Det plan, i hvilket jorden löper sin årliga bana kring
solen, kallar man ekliptikans plan. Om rotationsaxeln
gjorde en rät vinkel med detta plan, d. v. s. om
ekvatorsplanet sammanfölle med detsamma, skulle de
klimatiska förhållandena på jorden vara vida enklare
än de nu äro. Då skulle på hela jorden året om dagen
vara 12 timmar och natten 12 timmar. Solstrålarna
skulle ständigt tangera jordytan i polerna, så
att solens medelpunkt för en vid polen befintlig
åskådare dag och natt hela året igenom skulle synas
i horisonten. Solstrålarne skulle aldrig kunna falla
vinkelrätt mot jordytan på något annat ställe än vid
ekvatorn, några olika årstider skulle ej finnas. Som
solens värmande förmåga enligt erfarenheten och
af skäl, som närmare utvecklas sid. 27, aftar med
den vinkel, under hvilken strålarna träffa marken,
skulle temperaturen på ett visst ställe på jorden
hela året vara konstant och aftagande mot polerna
från ekvatorn, där solen hvarje middag stode i zenit
d. v. s. vinkelrätt mot horisontalplanet.
Så förhåller det sig emellertid nu icke, utan
jordaxeln gör med jordbanans plan en vinkel, som är
betydligt mindre än en rät, d. v. s. ekvatorsplanet
och ekliptikans plan sammanfalla icke, utan bilda
med hvarandra en viss vinkel. Hurudant jordens läge
i förhållande till solen i följd häraf kommer att bli
under årets olika månader, framgår af fig. 2 sid. 6.
Denna vinkel, som brukar kallas ekliptikans lutning
eller oblikvitet, är för närvarande 23° 27’ 4" och
minskas med ungefär en half sekund om året. Denna
minskning kommer emellertid ej att ständigt fortgå,
utan kommer en gång att förbytas i ökning. Liksom
så mycket annat i det omätliga universum, där
himmelskropparne röra sig enligt orubbliga lagar,
hvilka det varit mänskligt snille förunnadt att
uppdaga, är ekliptikans oblikvitet underkastad
periodiska växlingar. Den kan aldrig öfverstiga
28 och aldrig understiga 21 grader och behöfver
ett tiotusental år, ibland mera, ibland mindre för
att komma från ett gränsvärde till det nästa. Som
dessa gränsvärden ligga hvarandra tämligen nära,
är förändringen i ekliptikans oblikvitet af föga
betydelse för jordens klimatiska beskaffenhet,
hvartill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
