- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
12

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Astronomisk indelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

12

del af den af solen belysta månhalfvan som för tillfället är synlig
från jorden, och som de värmemängder, hvilka från månen
reflekteras till jorden, äro försvinnande små i jämförelse med dem, som
inkomma direkt från solen, inser man, att månens faser måste vara
utan betydelse för väderleken, försåvidt denna beror på värmeför-
hållanden.

Att förmörkelser af sol eller måne skulle ha annat än tillfälligt
och nästan omärkligt inflytande på väderleken, har väl ingen velat
tro, sedan orsaken till dessa företeelser blifvit allmänt insedd,
hvarför det icke finnes anledning att här ingå på desamma.


Ebb och flod.

Månens inverkan på grund af den allmänna dragningskraften
kommer naturligtvis att göra sig gällande i åtskilliga afseenden. Vi
skola se till, i hvilken mån den kan inverka på väderleken.

Den kraft, med hvilken tvenne kroppar dra hvarandra till sig,
växer med deras massa, men aftar hastigt, när afståndet mellan dem
ökas. Lagen lyder, att kraften är proportionell mot produkten af
kropparnes massor och omvändt proportionell mot kvadraten på
afståndet mellan kropparne. Om kropparnes massor äro m och m1,
afståndet d, dragningskraften k, så blir det matematiska uttrycket för
lagen, under förutsättnimig att de ingående storheterna äro uppmätta
lämpliga mått,

k = mm1 / d2

Detta innebär ju, att mer avståndet mellan ett par kroppar öka-
des till det 2-, 3-, 4-dubbla, skulle dragningskraften minskas till
fjärdedelen, niondelen, sextondelen af den ursprungliga. Låt oss för
att förklara månens inverkan betrakta en regndroppe, som på grund
af jordens dragning faller mot henne. Alla delar af droppen dragas
lika mycket af jorden, och han kan därför bibehålla den
klotrunda form, som molekylernas inbördes dragning sträfvar att gifva
honom. Om man tänkte sig droppens dimensioner så oerhördt stora,
att dragningen på de främre delarne i följd af det mindre afståndet
blefve nämnvärdt större och dragningen på de bortre i följd af det
större afståndet nämnvärdt mindre än på hufvudmassan af droppen,
skulle han ej längre bibehålla sin klotform, utan han skulle förlängas
i dragningskraftens riktning och draga sig tillsammans vinkelrätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:56:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/popmeteo/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free