Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Astronomisk indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den nu verkligen är flytande, och det jorden
omgifvande lufthafvet, som äro utsatta för ebb och
flod. Vetenskapliga beräkningar visa, att ju större
tätheten är hos de rörliga massorna, desto kraftigare
framträder fenomenet. I en tung flytande centralmassa
skulle fenomenet vara så väldigt, att den fasta
jordskorpan ej skulle uthärda de väldiga trycken,
om hon ej vore ganska tjock. I det lätta lufthafvet
däremot blir fenomenet så obetydligt, att det endast
genom de noggrannaste observationer kunnat påvisas,
och man kan därför säga, att det är alldeles utan
praktisk betydelse för väderleken.
Hvarför vi här så vidlyftigt behandlat ebb- och
flodfenomenet, beror hufvudsakligen därpå, att det
funnits väderleksprofeter, som velat grunda sina
förutsägelser om kommande väderlek på de väldiga
ebb- och flodvågor, som enligt deras påstående, tvärt
emot teoretisk bevisning och praktisk erfarenhet,
skulle genom himmelskropparnes inverkan uppkomma i
det lättrörliga lufthafvet. Se kap. IX.
Fixstjärnorna.
Af de himmelskroppar, som finnas i världsrymden,
kan man ej tänka, att de få, jämförelsevis små och
kalla planeterna eller deras månar och ännu mindre
de sällsynta, egendomliga kometerna skola kunna ha
något inflytande på väderleken på vår jord.
Fixstjärnorna däremot äro många, och de måste alla
vara solar lika vår, som oupphörligt sända till oss
värmestrålar liksom hon, och dock blir, såsom vi
strax skola visa, deras verkan af så godt som ingen
betydelse för vår väderlek, detta på grund af deras
oerhörda afstånd. För många stjärnor har det varit
möjligt att ganska noggrant bestämma deras afstånd,
för andra kan man på grund af deras ljusstyrka
tillnärmelsevis uppskatta detsamma. Att uppge
afstånden till fixstjärnorna i kilometer skulle tjäna
till intet, ty det blefve tal, om hvilkas storlek man
ej kan göra sig den minsta föreställning. Bättre då
att uppge den tid, ljuset, som går 300,000 kilometer
i sekunden eller tillryggalägger afståndet från
solen till jorden på 8 minuter, behöfver för att nå
fram från stjärnan till oss. Huru enorma afstånden
äro, kan man förstå, då man hör, att ljuset från
den närmaste behöfver 4,3 år för att nå fram till
jorden. Himlahvalfvets mest strålande stjärna, den
färgskiftande Sirius, är ungefär dubbelt så långt
aflägsen, och man har kunnat upptäcka stjärnor,
som ligga så långt bort, att om man tänkte sig,
att man därifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
