Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
ningsintensiteten minskas, när solen sjunker. Ett från
zenit inkommande strålknippe med en kvadratmeters
genomskärning har att tillryggalägga stycket ab
genom atmosfären, om vi för enkelhets skull antaga
en bestämd gräns för densamma, och träffar en
kvadratmeter af marken; ett lika stort strålknippe,
som inkommer från solen, när hon står 30 öfver
horisonten, har att passera stycket cd, som är jämnt
dubbelt så långt som ab, genom atmosfären och utbreder
sig utefter marken till en längd ed, som är dubbelt
så stor som eb, hvarför knippets strålning nu blir
fördelad på två kvadratmeter.
Erfarenheten lär ju ock, att middagssolen är mycket
mera brännande än morgon- och aftonsolen. Huru mycket
strålningens snedhet och luftlagrets absorption på
vara breddgrader äfven en fullkomligt klar sommardag
försvaga strålningen, framgår af en kvantitativ
bestämning, som gjorts i Stockholms skärgård på
femtionionde breddgraden.
Klockan Strålning
(gramkalorier pr ciir^
f) f. in. och 7
e. m........................................ 0,io
6 » >; ()
....................................... 0,22
7 f) »
....................................... 0,37
S 4
....................................... 0,51
9 «’$
»....................................... 0,65
10 2
....................................... 0,75
11 l
....................................... 0,81
Middag
...................................................
0,84
Strålningen är här mätt i samma mått som
solarkonstanlen, d. v. s. äfven på middagen var
strålningen på ytenheten af den horisontella marken ej
fullt tre tiondelar och en stund efter solens uppgång,
vid 12 graders höjd öfver horisonten, endast omkring
tre hundradelar af solarkonstanten.
Af stort intresse, framför allt ur jordbrukssynpunkt,
skulle det vara att lära känna den värmemängd,
som faktiskt under året och under dess olika månader
inkommer pr ytenhet på olika ställen på jorden. Dylika
mätningar äro mycket svåra att exakt utföra, ty man
borde uppmäta icke blott den direkta solstrålningen
de klara dagarna, utan också den diffusa strålning,
som äfven de mulna dagarna utgår från den af det
absorberade solvärmet uppvärmda atmosfären. Vid de
få mätningar öfver den faktiska strålningen under
ett helt år, som blifvit gjorda, har man ej kunnat
laga hänsyn till annat än den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
