- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
29

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

direkta strålningen. I Montpellier i sydligaste
Frankrike har den för ett ar uppgått till omkring
72,000, i Treurenberg Bay på Spetsbergen till omkring
17,000 gramkalorier pr cm2. På förstnämnda stället
inkom största värmemängden i juli månad, på det senare
redan i maj.

Insolationens olika inuerkan på uatten och land.

När en viss mängd värme strålar in mot jorden, bli
de olika ämnen, som strålningen trallar, ingalunda
uppvärmda till samma temperatur. En högst väsentlig
olikhet råder i detta afseende mellan välten och land,
hvartill vi skola framhålla några orsaker.

När värme tillföres vatten, kommer en del af
detsamma att användas till afdunstning, nämligen
600 kilogramkalorier för hvarje kilogram vatten, som
afdunstar vid vanlig temperatur, och endast en del
kommer sålunda att bli disponibelt för uppvärmning.

Och den del af del tillförda värmet, som verkligen
bidrager till uppvärmningen, har mycket olika effekt
på olika ämnen. Somliga kräfva stora värmemängder,
för att en viss vikt af dem skall bli uppvärmd ett
visst gradtal, andra mindre. Man kallar som bekant
den värmemängd, som man måste tillföra ett kilogram
af ett ämne, för att dess temperatur skall stiga
eu grad, för detta ämnes egentliga eller specifika
värme. Enligt definitionen på en värmeenhet blir
vattnets egentliga värme l, och för öfriga ämnen är
det så godt som undantagslöst vida mindre. För de
jordarter, af hvilka vår kulturjord består, varierar
egentliga värmet från 0,18 till 0,28, naturligtvis
i fullkomligt torrt tillstånd, och bergarternas
egentliga värme är af samma storlek.

Tillföres samma mängd värme till lika stora vikter
af vatten och torr kvartssand, hvilkens egentliga
värme är 0,is,så blir den senare, om man bortser
från lednings- och strålningsförlusler, uppvärmd
mera än 5 gånger så många grader som det förra. Och
tänker man på, att vattnet är diatermant, så alt
det instrålande värmet tränger ned till stora djup
och sålunda fördelas på en stor massa, under det
att i fasta marken själfva ytlagret upptar allt
värmet, inser man, att markytan en solskensdag bör
bli väsentligt varmare än en vattenyta. Knappast
föreställer man sig dock skillnaden så stor, som den
i verkligheten är. Så har man i Tiflis, på omkring
42 nordlig bredd, funnit markytans medeltemperatur
kl. l e. m. under juni, juli och augusti vara + 49,
nära 28 grader högre än luftens temperatur tre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:28:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/popmeteo/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free