- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
32

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detta skall inverka på de nedre luftlagrens
temperatur. När ytan blir varm, meddelar sig hennes
värme genom beröring och ledning till de närmaste
luftpartiklarne, dessa bli härigenom lättare och stiga
uppåt, lämnande plats åt andra, som i sin ordning
värmas, utvidga sig och stiga uppåt. På detta sätt
sprider sig värmet genom strömningar allt högre upp i
luften: den dagliga uppvärmningen har kunnat påvisas
på många hundra meters höjd, och den årliga sträcker
sig högre än människan med sina mätinstrument kunnat
nå. Naturligtvis blir luften i någon mån uppvärmd
af det värme, som strålar ut från jorden, eftersom
luften ej är absolut diaterman, men denna källa
till luftens värme är obetydlig i jämförelse med
den nu beskrifna. Endast om luften innehåller moln,
blir uppvärmningen genom strålning från jorden af
betydelse: molnen absorbera värmet och hindra det
att stråla ut mot den kalla världsrymden.

Luftens afkylning, när jordytan blir kall, tillgår
delvis på annat sätt: de genom beröring afkylda
nedersta luftpartiklarne bli tyngre och stanna nere
vid marken, några strömningar uppkomma ej, utan
ufkylningen af de högre luftlagren sker därigenom,
att de undan för undan utstråla sitt värme mot den
nu kallare jordytan och mot världsrymden. Af denna
olikhet i sättet för luftens uppvärmning och hennes
afkylning följer, att om dagarna temperaturen i
regel aftager med höjden öfver marken, men att
om nätterna lufttemperaturen tvärtom stiger med
höjden, naturligtvis dock endast till en viss,
på omständigheterna beroende gräns. Äfven kalla
vinterdagar, när det är lugnt, kan det hända,
att luften närmast marken är kallast och att
hennes temperatur stiger ett stycke uppåt
(temperaturinversion).

Medeltemperatur.

Som de termometrar, på hvilka ailäsningar för
meteorologiska ändamål göras, bruka befinna sig på
omkring en och en half meters höjd öfver marken, mena
vi i det följande, så vida ej annan höjd uppgifves,
med luftens temperatur hennes temperatur just vid
denna höjd. Innan vi anföra några sill ror för att
ge exempel på lufttemperaturens dagliga och ärliga
gång och pä värmets utbredning öfver jordytan,
vilja vi ännu en gång fästa uppmärksamheten på, att
luftens temperatur är beroende af omständigheter,
som äro underkastade de mest mångfaldiga växlingar,
och att man därför ingalunda kan vänta sig, att del
ena året skall bli likt det andra, att en dag det
ena året skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/popmeteo/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free