Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
ekvatorn mot polerna. Orsaken till dessa
märkliga förhållanden är ännu ej utredd.
Som medeltal för temperaturerna och för
temperaturfallen för hundra meters stigning i
mellersta Europa ha observationerna gifvit följande
resultat:
Medeltemperatur på en höjd af
+0,5-4,o ~-9,2|-15,4 -22,o
8 -36,2
-43>
10 km -49°, 2
0,45 0,45 0,52 0,62 0,66 0,70
0,72 0,72 060
Sista raden anger temperaturfallet pr 100 meters
stigning och visar, att detta i verkligheten i
stort sedt är föga mer än hälften af det för torr
luft beräknade.
Stiger man i höjden utefter en bergsluttning, påverkas
lufttemperaturen af marken, och det i sådan riktning,
att temperaturfallet blir mindre än del teoretiska,
en grad för 100 meters stigning, eller med andra ord:
man måste stiga mera än 100 meter uppför ett berg,
för att temperaturen skall sjunka en grad. Att
lemperaturfallet skall vara större om sommaren,
då marken är som mest uppvärmd, än om vintern, är
naturligt, och det bekräftas äfven af erfarenheten. Så
är det i Väslalperna i juni 0,67, i december O’,44,
i Sonnblick i juni 0,75 och i december ()°,5r>.
Liksom det under klara nätter med stark strålning
från marken kan hända, att afkyld luft rinner ned och
fyller dalarne, så att temperaturen rent af är lägst
närmast marken och stiger ett stycke uppåt, så kan det
inträffa, att en hel månads medeltemperatur om vintern
kan vara lägre sluttningarue.
i en dal än i betydligt högre belägna orter på
berg-
Detla inträffar i synnerhet vid klart väder och
snötäckt mark, när vindstilla råder, så att inga
luftströmningar hindra luften att lagra sig efter
sin specifika vikt (se sid. 32).
Sådant är emellertid tillfälliga undantag: regeln är,
att temperaturen aftar med höjden öfver hafvet, och
för att få en riktig jämförelse mellan temperaturerna
på två ställen, af hvilka det ena ligger högre än det
andra, måste man till den förra lägga en korrektion,
som motsvarar höjdskillnaden. Det vanliga är, att man
»reducerar temperaturen till hafvets nivå»: endast
när samtliga orter, som jämföras, ligga mycket luk
cera till nå^on annan
;t öfver hafvet, kan det bli fråga om att redu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
