Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. V. Vattenångan i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fuktigheten, man bedömer med känseln. Hvad man känner,
är endast en mer eller mindre liflig afdunstning från
huden, och att det är den relativa, icke den absoluta
fuktigheten som bestämmer af-dunstningens hastighet,
är lätt att inse. En kulen vinterdag säger man, att
luften är rå och fuktig, en het sommardag däremot,
att luften kännes så ovanligt torr, och dock finnes
det den senare dagen mångdubbelt mera vattenånga i
luften än den förra. Men den kulna vinterdagen kan
den lilla mängd vattenånga, som finnes i luften,
vara tillräcklig att mätta henne, sa att ingen
afdunstning alls äger rum, medan en varm sommardag
äfven en betydlig mängd vattenånga långt ifrån förmår
mätta luften. Af kurvan sid. 69 synes t. ex., att en
vinterdag med -10 graders temperatur vattenånga af
2 millimeters tryck i det närmaste räcker att mätta
luften, som därför kännes fuktig: en sommardag med +25
graders temperatur skulle samma mängd vattenånga göra
luften utomordentligt torr, ty man ser af tabellen,
att icke ens tio gånger så mycket ånga då vore
tillräcklig att mätta henne.
Fuktighetens aftaganc/e med höjden.
Luften är så jämnt utbredd öfver jordklotet, och
hennes tryck aftager så regelbundet med höjden, att
man med barometern verkligen bestämmer vikten af den
på marken tryckande luften och kan, såsom vi i det
föregående gjort, beräkna, huru stort lufttrycket
måste vara på viss höjd öfver hafvet. Vattenångans
tryck är mera lokalt, hon kommer aldrig i sådan
jämvikt, att det tryck hon utöfvar blir ett mått på
vikten af den ånga, som befinner sig i atmosfären
ofvan observationsorten, utan detta tryck är i
själfva verket mycket större, hvilket innebär, att
vattenångans tryck aftar mycket hastigare med höjden
än hvad en beräkning, utförd i likhet med den för
luften, ger vid handen. En sådan räkning visar t. ex.,
att vid ekvatorn på en höjd af 5,000 meter, där
enligt mycket pålitliga beräkningar temperaturen är
noll grader och vattenångan sålunda aldrig ens i sitt
mättningsstadium kan ha ett högre tryck än 4,57 mm,
skulle ångans medeltryck ännu vara 14 mm, om hennes
tryck aftoge lika långsamt med höjden som luftens gör.
Äfven direkta mätningar, särskildt vid
ballonguppstigningar, då man kan studera förhållandena
i fria atmosfären, ha bekräftat det hastiga aftagandet
af vattenångans tryck med höjden. Så har det på en
halfmils höjd, där luftens tryck ännu icke sjunkit
till hälften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
