- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
82

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

tad vid hög temperatur, utfaller mera vattenånga och
afges alltså mera värme vid 100 meters stigning än ur
kallare luft på samma höjd öfver hafvet, ty i sådan
finnes ju ej så mycket vattenånga.

Följande siffror ge en föreställning om, huru
temperatur och höjd öfver hafvet inverka på
temperatursänkningen hos en med vattenånga mättad
luftmassa, som höjer sig 100 meter i atmosfären.

Barometertryck
Höjd öfver hafvet
Temperaturen i grader.

20 - 10
±o
+ 10 + 20

i mm.
i meter.




Temperatursänkning i grader för 100
meters stigning.

760
0
0,86 0,76
0,63
0,54 0,45

600
1900
0,83 ! 0,7i
0,58
0,49 0,40

400
5100
0,77 0,63
0,50
0,42 -

Om den hittills beskrifna utfällningen i
andra perioden skett öfver noll grader, så att
kondensationsprodukten är vatten, inträffar en ny,
tredje period, när temperaturen sjunkit till noll,
ty nu fryser vattnet till is med en värmeutveckling
(80 kalorier pr kg bildad is), som totalt motverkar
den temperatursänkning, som är en följd af luftmassans
stigning i höjden, hvarför temperaturen håller sig
konstant på noll grader, så länge ännu något vatten
finnes kvar, som kan frysa.

Efter denna periods slut börjar åter vattenånga att
utfalla, men nu direkt till is, och det kunde tyckas,
som om under denna fjärde period temperatursänkningen
skulle bli mindre än under den andra, eftersom den nu
motverkas både af ångbildnings- och smältningsvärmet,
men som nu föga vattenånga finnes kvar, eftersom man
är högt öfver marken och temperaturen är låg, blir
detta ej förhållandet, utan temperaturen sjunker
fortare än under period två, men icke så fort som
under period ett eller med 0°,98 pr 100 meter, ty
någon vattenånga faller ännu ut. För denna period
finnes ingen gräns.

Det säger sig själft, att om luften är mättad, redan
när hon befinner sig vid marken och begynner att
stiga, bortfaller period ett: period två bortfaller,
om ingen utfällning sker, förrän temperaturen är
under noll grader, och i sådant fall kan naturligtvis
icke heller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:28:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/popmeteo/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free