Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
till och med i sin makt att minska frostländigheten
hos gärden, som förut ofta visat sig svårt
hemsökta. Detta är den lugnaste vägen: man känner
sig nog tryggare, om man så förlamat sin fiende,
att intet anfall är att vänta, än om sådana hvilket
år som helst kunna väntas, äfven om man är rustad
till motstånd mot dem.
Som värmeslrålningen mot den kalla världsrymden pågår
lifli-gast, när luften är klar, och hämmas af moln,
dimma och alla andra fasta eller flytande partiklar,
som finnas i luften (ja till och med af så eteriska
ämnen som blommors doft), är det endast vid klar
luft man har att befara frost. Ju torrare luften är,
desto större är af flera skäl faran för nattfrost,
hvilket framgår af följande exempel.
Om man på aftonen undersöker luftens fuktighet och
finner, att hennes daggpunkt ligger t. ex. vid + 4,
bör inan ej hysa någon fruktan för frost, ty då vet
man, att när fram på natten temperaturen sjunkit
till -f 4 , börjar ångan falla ut och afgifva 600
värme-enheter för hvarje kilogram vatten som bildas,
hvarmed alltså strål-ningsförlusterna delvis ersättas,
men härtill kommer, att strålningen nu minskas i
intensitet, allt efter som kondenseringen i luften
sträcker sig högre och dimman eller molntäcket
tilltar i mäktighet. Skulle oaktadt de nu motverkande
orsakerna temperaturen falla ända till nollpunkten,
innan solen går upp och räddar situationen, stannar
dock temperaturen en stund på denna punkt, medan
den dagg, som bildat sig på strån och blad och ax,
fryser till is, ty för hvarje kilogram is, som bildas,
bli ju 80 värmeenheter fria för att hålla stången
mot den ännu pågående utstrålningen. Och skulle också
temperaturen sjunka någon eller, för en kortare stund,
till och med några grader under noll, är det blott
ömtåligare trädgårdsväxter som taga skada häraf,
och sådana kan man täcka eller bära in, om det
ser hotfullt ut: de på åkern odlade växterna tåla
vanligen för en liten stund åtskilliga köldgrader,
innan safterna i deras celler och kärl frysa. Det
synes för öfrigt icke vara vid frysandet, utan vid det
därpå följande upptinandet som växterna förstöras,
och kan man laga, att upptinandet sker långsamt,
kan man rädda växter, som frusit och skulle varit
förlorade, om upptinandet skett hastigt. I sådant
syfte brukar man vid soluppgången efter en frostnatt
begjuta blomstergrupper med vatten, genom hvilkets
afdunstning temperaturen länge hålles låg, så att
isen i växterna endast långsamt smälter och den störda
jämvikten i det inre hinner så småningom återställas.
Befinnes däremot vid undersökning af luftens fuktighet
på aftonen daggpunkten ligga t. ex. vid - 4°, är
faran för frost den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
