- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
109

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

marken, om under den tid, om hvilken det är fråga,
ingenting runnit bort, uppsugits eller afdunstat. Man
säger alltså icke, att det regnat så och så många
liter, utan så och så många millimeter under
t. ex. ett dygn.

Vid första påseendet kunde det tyckas vara af större
intresse att icke smälta snön, utan mäta det nyfallna
snötäckets tjocklek, men dels är en sådan mätning
mycket vansklig, om det blåst, när snön föll, dels och
framför allt får man ej ett riktigt mått på den mängd
nederbörd, som fallit pr hektar, ty snön kan lägga
sig mer eller mindre löst. Har snön fallit vid en
temperatur, som är öfver noll grader, kan han bli rätt
hårdt packad, men har han fallit torr, kan man som ett
medeltal antaga, att det blir en millimeter vatten af
en centimeter nyfallen snö. Ju äldre snölagret blir,
desto mera sjunker det ihop, synnerligast naturligtvis
vid töväder. I glaciärerna på de höga bergen, där den
nyfallna snön också har en specifik vikt af omkring
(),i, växer denna så småningom med tiden, så att den
slutligen uppgår ända till 0,9, d. v. s. snön har
blifvit kompakt is, som just bildar glaciären.

Nederbördsmätarnes utseende.

Ett så primitivt sätt att mäta nederbörden som att
med ,en mätsticka uppmäta djupet af det vattenlager,
som täcker bottnen i ett cylindriskt kärl, skulle
ge mycket osäkra och felaktiga resultat. Dels hunne
allt för stora och till sin storlek allt efter
temperaturen m. m. växlande mängder vatten afdunsta
mellan mätningarna, dels vore det icke möjligt att
med mätstickan tillräckligt noggrant bestämma det
ofta till endast en bråkdel af millimetern uppgående
vattendjupet. Man begagnar sig därför af särskildt
konstruerade regnmätare och mätglas.

Mätaren utgöres af ett plåtkärl med cylindrisk eller
kvadratisk genomskärning med skarp öfre kant, som ej
får bucklas eller skadas, ty uppfångningsytan får ej
ändra sig. Ett stycke ofvan bottnen ligger på en fals
en till väggarne tätt slutande, trattformig plåt, som
hindrar afdunstningen af det genom ett litet hål i den
trattformiga plåten till mätarens nedre del nedrunna
vattnet. Genom en pip uthälles vid uppmätningen det
samlade vattnet i ett mätglas, som med kännedom om
mätarens och mätglasets genomskärningsytor lätt kunnat
graderas så, att man direkt afläser det fallna vatten-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/popmeteo/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free