- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
111

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

ytan. Äfven om föremålet, som hejdar vinden, icke
är något annat än nederbördsmätaren själf, uppträder
samma fenomen, hvarför mätaren bör uppställas i för
vinden skyddadt läge, men dock tillräckligt långt från
höga föremål. Där intet sådant naturligt skydd står
att få, kan man med fördel anbringa skyddsskärmar af
trä. Om mätarens öfre kant är 1,5 meter öfver marken,
hvilket är en lämplig höjd, bör skyddsskärmen vara
omkring 2,5 m hög och afståndet från mätaren likaledes
omkring 2,5 meter.

På den grund att mätarne på många ställen haft och
ännu ha olämplig plats, äro många observationsserier
vilseledande och nederbördsförhållandena därför icke
kända med fullkomlig noggrannhet.

Regnmängd.

Vi inse nu, hvarför en uppmätning af nederbörden
på hundradelen af en millimeter är ett onödigt
besvär. Endast få fullständigare Observatorier, där
det är fråga om att bestämma t. ex. nederbördens
dagliga period, i hvilket fall man måste ha ett
mått på hvad som kommit ned hvarje timme, göras så
noggranna mätningar. På de flesta ställen gör man
mätningar endast en gång i dygnet och räknar dygnet
för ett nederbördsdygn, endast om nederbörden uppgår
till en tiondels millimeter.

Vid månadens slut får man genom summering hela
månadens regnmängd (vi säga för korthetens skull
regnmängd, men mena icke blott regnet utan äfven
den till vatten förvandlade fasta nederbörden)
och brukar äfven angifva icke blott antalet dagar
med nederbörd, utan ofta också antalet dagar med
viss mängd nederbörd, t. ex. mindre än 5 mm, mellan
5 och 10, mellan 10 och 15 samt öfver 15 mm. Det
är nämligen, speciellt ur jordbrukssynpunkt, icke
likgiltigt, om en viss regnmängd under månaden har
kommit i småportioner under ett stort antal dagar
eller om den kommit i större mängder, så att det
blifvit riktig »rotblöta» några få gånger och det
däremellan varit uppehållsväder.

Nederbörden är ett af de godtyckligaste meteorologiska
elementen. Det kan ju gå långa tider, då det ej faller
en droppe regn, ibland regnar eller snöar det så godt
som hvarenda dag i vecktal, och hvad värre är, dessa
tider af torka och väta synas på våra breddgrader
kunna inträffa när som helst, utan någon regelbunden
växling. Om man utsträcker sina observationsserier
tillräckligt länge, finner man emellertid äfven på
våra breddgrader en viss lagbunden-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:28:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/popmeteo/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free