Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
het, och tänker man på, hvad det är som framkallar
nederbörd, har man lätt att förstå en hel del angående
såväl nederbördens fördelning öfver jordytan som
angående den dagliga och årliga perioden på olika
ställen.
Enär nederbörden så godt som alltid faller ur moln,
uppkommer den förra af samma orsaker som de senare,
och vi ha då framför allt att tänka på uppåtgående
luftströmning, denna må vara orsakad af uppvärmning,
så att luften stiger fritt uppåt på grund af minskad
specifik vikt, eller däraf, att vinden träffar ett
berg och tvingas att följa dess sidor uppåt, eller
slutligen däraf, att luften ryckes med i en cyklon.
Nederbörden kan därför indelas i tre slag:
1) Konvektiv, som uppkommer i de uppstigande
luftströmmarna öfver uppvärmd mark och falla ur
Cumuli-moln, som utvecklat sig till Cumulo-nimbus.
Detta är den vanliga sommarnederbörden hos oss:
sommarens »regnskurar», samt den vanliga under
regntiden i tropikerna.
2) Cyklonisk, som uppkommer i de uppstigande
luftströmmarna i de barometriska minima,
»oväderscentra», hvarom mera nedan. Detta är den
vanliga nederbörden under hösten och vintern hos oss,
och den faller ur de utbredda, trasiga regnmolnen,
Nimbus.
3) Orografisk, som uppkommer, då hafsvinden
pressas i höjden af motstående fjäll, såsom på
norska kusten. Äfven eljest torra vindar,
såsom tropikernas passader och nordostmonsunen
i Indien, alstra regn, då de sålunda pressas i höjden.
På grund häraf äro de höga öarna i Stilla hafvet
skogklädda och fruktbara på lovartsidan, men kala och
sterila på läsidan. Äfven ostkusten af Ceylon och
den bergiga delen af Indiens ostkust hafva
sin regntid under nordostmonsunen, som eljest i Indien
medför hetta och torka.
Det är klart, att stundom dessa orsaker till nederbörd
samverka, så att ett regn stundom kan vara t. ex. både
cykloniskt och orogra-fiskt, såsom ofta är fallet på
den regniga norska kusten, då ett barometerminimum
kominer in från hafvet och vinden samtidigt pressas
i höjden af fjällen.
På nederbördsförhållandena inverkar gifvetvis
också luftströmningens riktning i horisontell
led d. v. s. vindriktningen, så att det är större
sannolikhet för nederbörd, om vinden kommer från ett
haf eller en fuktig trakt, än om han kommer från en
torr trakt; likaså kan man snarare vänta nederbörd,
när vinden blåser från en varm till en kall trakt
än tvärtom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
