Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Strömningar i luften och hafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att
123
förstörande verkningar, liksom del endast
behöfves ett
barns svaga stötar, för att en stor gunga skall
komma i våldsam rörelse, blott de anbringas i
rätta ögonblicken. Huru betydliga väx-lingarne i
vindhastighet kunna vara, framgår af nedanstående
diagram, som är taget i Kngland med en registrerande
apparat.
Fi<j. 38. Vindliasti<ihetcns variation frän 1:1.
9 f. ;//. //’// /;/. (> e. m. en viss dug.
När man ser, huru häftiga växlingarne i vindens
hastighet äro, och betänker, att rörelseenergien
eller förmågan att uträtta arbete växer med tredje
digniteten af hastigheten, inser man, huru ojämnt en
vindmotor utan regleringsanordning måste gå, om ej
de roterande massorna ha så stort Iröghetsrnomenl,
att detta utjämnar rörelsen. Om vindhastigheten ett
ögonblick är 2 eller 3 gånger så stor som ett annat,
blir arbetsförmågan 8 eller 27 gånger så stor.
Vindhastighetens tilltagande med höjden.
Den hastighet, vinden får, år i hög grad beroende på
friktionen mot jordens yla. Denna är minst mot vallen,
hvarför vinden i regel är vida starkare på hafvet än
på land: redan en Hack sandstrand eller en kal hed
hejdar vinden, och skog åstadkommer sådan friktion,
att den starkaste vind lägger sig.
Ju högre inan kommer öfver jordytan, desto mindre gör
sig friktionen mot densamma märkbar, och deslo större
måste vindhastigheten bli. Härtill bidrager ock, alt
luften på större höjd är tunnare och mera lättrörlig
än nere vid jordytan. På grund af olika molnformers
medelhastighet har man funnit, att i en luftström
tilltager hastigheten med höjden omvändt mot luftens
täthet, så att på hvarje höjd lika stor luftmassa
passerar på samma tid. Men redan på obetydlig höjd
öfver marken kan det blåsa märkbart hårdare än längre
ned, en olikhet som ej kan bero på olika täthet hos
luften, utan uteslutande på friktionen, hvilket man
ofta kan se på segelfartyg, som kunna gå med spända
toppsegel, under det de nedre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
