Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Strömningar i luften och hafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
seglen hänga slappa. Vetenskapliga mätningar af
vindhastighetens beroende af höjden ha sedan 1890
gjorts på spetsen af Eiffeltornet i Paris, och ha
dessa mätningar visat, att vindhastigheten på 300
meters höjd i allmänhet är fyra gånger så stor som
vid marken.
Sedan några år ha meteorologerna med ifver börjat
studera förhållandena i de öfre luftlagren och nöja
sig ej längre med att af molnens rörelse beräkna
vindhastigheten på olika höjder, utan uppsända
flerstädes efter en gemensam plan dels fria ballonger,
som följa vinden, dels förankrade drakar, båda slagens
apparater försedda med diverse själfregistrerande
instrument.
Äfven svenskarne deltaga i dessa observationer, som
redan gifvit och af hvilka man ytterligare väntar
betydelsefulla resultat.
Vindarnes uppkomst.
Innan vi närmare ingå på studiet af vindarnes dagliga
och årliga period med afseende på riktning och styrka,
torde det vara lämpligt att undersöka deras orsaker.
Hvad som drifver luften från en ort till en annan kan
ej vara något annat än en skillnad i lufttryck. Om
en sådan företinnes mellan ett par orter, är det
uppenbart, att en sträfvan hos luften skall uppstå
att strömma frän orlen med hö(/t mot orten med lagt
lufttryck. Ju större tryckdifferensen på ett visst
afstånd är, desto starkare måsle denna sträfvan vara,
och desto större vindstyrka kan man vänta. Hvad
riktningen för den padrifvande kraften beträffar, är
det tydligt, att den måste vara riktad åt det håll,
dit barometerfallet är störsl, och betraktar man
en isobarkarta, inser man, att detta är vinkelrätt
mot isobaren. Aftager t. ex. lufttrycket från norr
till söder öfver Vättern, så att barometern står
5 mm högre i Askersund än i Jönköping, sa bör
en nordlig vind härska öfver Vättern. Klart är,
att örn tryckdifferensen är 10 mm, så bör vindens
hastighet vara större än i förra fallet, alldeles
som en ströms hastighet är större, ju brantare den
sluttning är, utför hvilken han strömmar. Denna
orsak till luftströmningen, den padrifvande kraften,
kallar man gradienten och definierar den sålunda:
med gradienten menas skillnaden i barometertryck pä
observationsorten och en annan ort, belägen på en
ekvatorsgrads (111 kilometers) afstånd, vinkelrätt
mot isobaren ål det låga lufttrycket räknadt. Om man
t. ex. säger, att det vid ett visst tillfälle är 4
millimeters sydvästlig gradient i Up-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
